Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Trikå- och strumpgodstillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
drivas ända till 60 ä 70 maskrader i minuten. Till en början voro maskinstolarna så
anordnade, att man på en sådan kunde sticka blott ett slags vara, så att, exempelvis
i fråga om strumpor, hälen, foten och skaftet erfordrade var sin särskilda maskin.
Numera kunna alla dessa delar vävas på samma maskin. I Cottonstolen göras automatiskt
alla de för intagningar och andra formförändringar av varan erforderliga
omställningarna av mekanismen, varjämte stickningar i olika färger kunna utföras.
Strävandet efter att vid maskornas bildande slippa arbetet med pressbommens
nedtryckning mot nålkrokarna har lett till åtskilliga uppfinningar för vinnande av
samma ändamål på ett bekvämare sätt. Enligt Jeacocks uppfinning är haknålen rörformig,
och i densamma ligger en tråd, som kan skjutas fram och tillbaka, i förra fallet täckande
haken, så att en sluten ögla bildas, i senare fallet åter öppnande densamma. Denna
anordning har fått användning för grövre vävnader. Den av Townsend år 1858 uppfunna
tungnålen vann större framgång. Uti en skåra i nålskaftet, omedelbart innanför den
korta haken, är en liten tunga vridbart fastnitad, vars fria skedformiga ände lägger sig
över nålhaken och tillsluter denna, när maskan glider utåt på nålskaftet. Om den
slutna nålen åter rör sig utåt, kommer den i haken liggande trådöglan, som fasthålles
av den färdiga varan, att öppna haken och glida över denna. Tungnålen lämpar
sig blott för tillverkning av grövre vävnader, enär finare nålar ej kunna framställas på
detta sätt. Härtill kommer, att fibrer och damm samlas vid tungan, varigenom
driftstörningar lätt uppkomma, särskilt vid stor arbetshastighet.
Riiudvirkstolen. De hittills beskrivna mekaniska virkstolarna hava nålarna
liggande i ett enda plan och kallas därför planstolar. Deras produktionsförmåga är ganska
begränsad i följd därav, att de enskilda arbetsmomenten ej kontinuerligt utan med vissa
mellantider följa på varandra. Detta förhållande ledde snart till uppkomsten av
rundstolar med i cirkel fortlöpande, ständig rörelse och betydligt ökad produktion. Enär
de flesta trikåvaror äro hylsformade eller sammansatta av hylsformade delar, låg det
även nära till hands att direkt tillverka de olika föremålen i sådan form. Redan år 1798
lär en fransman, Decroix, hava erhållit patent på en rundvirkstol, varemot andra
tillskriva engelsmannen J. Brinel denna uppfinning år 1816. Man skiljer numera emellan
franska och engelska rundstolar, de förra med horisontala nålar, liggande radiellt i en
cirkel, de senare med vertikala nålar, ställda lodrätt utefter en cirkelbåge, hos somliga
maskiner dock med lutande ställning. Den första av Jouvé i Belgien uppfunna franska
rundstolen av praktiskt användbar konstruktion, förbättrad av Berthelot i Troyes,
hade till en början fallande platiner mellan nålarna liksom handvirkstolen. Kransen av
platiner ligger utanför nålkransen och roterar samtidigt med denna. Det obekväma i
denna anordning ledde snart till ett ersättande av platinerna med ett platinhjul, på
franska benämnt mailleuse, d. v. s. ett med vinglika, tunna platiner på omkretsen
försett hjul. Då detta hjul roterar ovanpå den plana nålringen med dess radiella nålar,
måste maljösens platiner ligga snett (hyperboloidform) mot rotationsaxeln, så att varje
platin under maljösens rotation intränger med sin bakre del emellan nålarna för
maskornas bildande. Denna anordning med fasta tänder eller platiner hos maljösen fordrar
dock ett starkt garn, och maskorna bliva ej fullt likformiga. Nästa förbättring infördes
av Jacquin och Breguette 1841, bestående i en maljös med skjutbara platiner.
Emellertid lyckades det fransmannen F. H. Fouquet i Troyes, då bosatt i Württemberg
och grundläggare av Tysklands första rundstolsfabrik, att väsentligt förbättra maskinen
genom införande av den s. k. lilla maljösen, bestående av två runda skivor med radiella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
