Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Trikå- och strumpgodstillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
ma tillbaka genom glidning mot den övre, sneda ytan. Den på detta sätt uppkomna,
på mönstret beroende, oscillerande rörelsen hos armen 5 överföres till rundstolens
slingbildande apparat. Genom ökning av stålbandets längd kunna mycket stora mönster
framställas.
Vid den engelska rundstolen, i vilken nålarna äro vertikala, förefanns mindre svårighet
att erhålla en god maljöskonstruktion, enär man blott genom ett enkelt, mellan nålarna
ingripande vinghjul kunde forma den över desamma lagda tråden till slingor. Genom
sned inställning av hjulen uppkom även en förskjutning uppåt av tråden. Engelska
rundstolar arbeta ofta med tungnålar. Rundvirkstolens arbetshastighet uppgår för
släta varor till c:a 500 å 600 mm pr sek. vid omkretsen. Dock förekomma stora avvikelser
härifrån.
Även de mekaniska planvirkstolarna hava undergått många förändringar och försetts
med automatiska anordningar för intagningar m. m. samt ökande av maskinernas
bekväma och mångsidiga användning. Bland hithörande konstruktioner må anföras
planstolar av Luke Barton (1857), F. E. Woller (1865), Berthelot och Cotton samt
A. Paget, av vilka den sistnämndes, ofta försedd med jacquardkedja för mönster,
vunnit största spridningen.
Den i dessa maskiner framställda varan kan antingen under tillverkningen erhålla
sin för direkt användning bestämda form eller också tillverkas i större stycken, som
sedermera sönderskäras till olika form efter ändamålet. I förra fallet kan man med
användning av särskilda verktyg, för hand eller automatiskt, öka eller minska varans
bredd. Allt efter maskornas form och sättet för deras förening med varandra indelas
vävnaden i slät trikå och mönstertrikå. Den förra är den enklaste och mest använda; den
förekommer vanligen i stickade strumpor och i s. k. Jäger-normalskjortor samt
kännetecknas därav, att hela vävnaden består av maskor av samma form (fig. 531). Rät- och
avigsidan äro olika varandra på grund därav, att blott en del av tråden är synlig å
vardera sidan, den förra visande raka, den senare buktiga linjer. De släta trikåvarorna
kunna tillverkas i färgade mönster. Längsgående färgväxlingar erhållas, om man i
samma maskrad använder flera trådar i olika färger och lägger var och en av dem endast
över vissa nålar. Med användning av dubbla, olikfärgade trådar, så lagda över nålarna,
att den ena kommer rätt bakom den andra, så att den ena trådens maskor alltid komma
på främre, den andras däremot på bakre sidan av vävnaden, uppkomma platterade
trikå vävnader, som även kunna förfärdigas av olika material, såsom bomull och siden,
det senare för framsidan, det förra för avigsidan. Detta förfaringssätt har av C. Terrot
i Cannstadt utbildats även för rundstolar, vid vilka användas särskilda
platterings-maljöser med två olika slag avplatiner, var och en med sin särskilda arbetsskiva.
Tryckmönster och brodermönster kunna även anbringas å släta trikåvaror, de förra genom
tryckning med formar (även på garn), de senare genom brodering för hand eller i maskin.
Mönsterstickad inslagstrikå kan framställas på olika sätt. De mest förekommande
mönstren torde vara resår-, press-, stick- och iäcÆmönster. Det förstnämnda (på tyska
benämnt »Fang») åstadkommes genom växling av de upplagda maskorna från höger till
vänster, motsvarande vad man inom handstickningen kallar »en avig och en rät». För
sådant mönster arbetar rundstolen med en andra nålrad, som tillhör den s. k.
randmekanismen samt rör sig så i förhållande till trikåmaskinens nålrad, att varje på densamma
bildad maska genom ett särskilt verktyg skjutes tillbaka från arbetaren. Denna
stickning är mycket elastisk och sålunda lämplig till kragar på strumpor, vantar, tröjärmar
och dylikt, vilka böra tätt omsluta den ifrågavarande kroppsdelen. Det erbjuder emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
