Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Trikå- och strumpgodstillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRIKÅ- OCH STRUMPGODSTILL VERKNING. STICKMASKINER.
477
foder m. fl. Genombrutna trikåartiklar eller jiletvaror kunna tillverkas på olika, ovan
antydda sätt. Genom den av A. Münzel, Apolda, uppfunna universalvirkstolen med
användning av jacquardpress kunna olika mönster i obegränsat antal framställas i
varp-trikå. Arbetshastigheten bos en varptrikåmaskin uppgår i medeltal till 50 å 60
maskrader i minuten, »blinda» uppläggningar inberäknade.
Fig. 546, 547. Maskornas bildande i stickmaskin
Fig. 548. Strumpa, stickad
i Lambs maskin.
Stickmaskiner. Dessa kunna sägas vara ett slag av virkningsmaskiner, vilka vid
maskornas bildande och arbetets utförande i allmänhet efterbilda handstickningen.
En maska i sänder formas och den nya slingan dragés genom den gamla maskan.
Härvid användas dock alltid kroknålar med tungor. Arbetet sker sålunda, att tråden lägges
på nålarna vid f (fig. 546, 547), medan
tungan z är tillbakaslagen, lämnande
kroken öppen. Nålarna äro anbragta på en
kam b och kunna dragas tillbaka var
och en för sig. Vid nålens tillbakagång
skjuta de vid w hängande, redan bildade
maskorna tungan utåt, så att kroken
tillslutes och dessa maskor glida över
spetsen. Härvid dragés den i kroken
liggande tråden / genom den översta av
dessa ma,skor (a5, fig. 547), och på detta sätt bildas den ena maskan efter den andra.
Mest använd och till sin konstruktion mest fulländad är den av J. W. Lamb år 1866
uppfunna stickmaskinen.
Denna maskin har två rader tungnålar, som ligga i två plan, lutande omkring 45°
mot varandra och stötande tillsammans upptill vid nålhuvudena. Nålarna föras upp
och ned genom sneda glidplan, låsen, så att maskorna successivt bildas, och man erhåller
på en gång två stickytor,, som ligga intill varandra, bildande en tillplattad hylsa, av
större eller mindre bredd, beroende på antalet arbetande nålar. Maskinen lämpar sig
sålunda för tillverkning av varjehanda stickvaror, såsom strumpor, underbenkläder,
tröjor, västar, täcken, mössor, vantar m. m. Exempelvis kan i Lambska stickmaskinen
tillverkas strumpor utan någon som helst söm på följande sätt. Sedan man lagt
upp, åstadkommes först en kragkant a (fig. 548) och härefter
den övre delen b av skaftet. Man stickar härvid med båda
nålraderna, varvid de bildade maskraderna komma att
sammanhänga med sina kantmaskor. Hylsans avsmalnande
nedtill åstadkommes sålunda, att ett antal nålar på ena sidan
försättas ur verksamhet, varefter arbetet fortsättes på
vanligt sätt till början av hälen. Arbetet sker sedan blott med
den ena nålraden, tills även hälens underdel f är färdig.
Dennas kanter g,g förenas med den övriga strumpan, och man
fortsätter därefter att arbeta på foten h, som först göres
kil-formig vid i,i, sedan av samma vidd och slutar i en spets k.
Strumpor utan söm kunna även stickas på
rundstickmaskiner, om också icke fullt lika goda som den nyss
beskrivna. Härvid bildas först ett slags hylsa (fig. 549), som är
lösare stickad vid a och något utvidgad vid b och c. Denna
i samman hängande längder stickade hylsa avklippes sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
