Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖMNAD. MASKINSÖMNAD.
483
också rör den sig fram och åter i cirkelbåge samt är böjd i cirkelform (Grover). I senare
fallet har griparen form av en cirkelnål med öga och trådränna (fig. 561). Sedan
övertråden dragits genom tyget, vrider sig cirkelnålen framåt omkring 3/4 varv och därefter
tillbaka, griper trådöglan och lägger undertråden i dubbel slingring genom denna.
Fig. 557. Kedjestyngs bildande
med cirkelnål.
Fig. 558. Wilcox & Gibbs
ked j estyn gsgripare.
Fig. 559. Kedjestyngets bildande
med Wilcox & Gibbs gripare.
Liksom vid enkel kedjesöm måste här sömmens slut försäkras mot uppdragning, i
annat fall kan hela undertråden löpa ut, vilket även inträffar vid felstyng, därigenom
att cirkelnålen ej fångat övertrådens ögla. Denna söm fordrar allt efter styngens längd
och tygets tjocklek ända till 4 å 6 ggr så mycken tråd som svarar mot sömmens längd.
Fig. 560. Dubbelt
kedjestyng.
Största användningen vid maskinsömnad har det dubbéltrådiga stickstynget
(efter-stynget) erhållit, fig. 556. Skillnaden mellan detta och det äldre s. k. skomakarstynget
ligger däruti, att vid det senare de två trådarna passera förbi varandra i samma hål, så
att varje tråd bildar styng växelvis på övre och undre sidan, varemot vid det förra de
två trådarna slingra sig om varandra i materialets mitt, så att den ena tråden bildar alla
styngen å ena sidan, den andra tråden alla styngen å andra sidan. Detta styng äger
fördelarna av stor sammanhållningskraft; sömmen kan ej uppdragas och garnmängden
uppgår till blott 2 å 3 ggr sömmens längd. Det kan framställas på flera olika sätt. Den
kanske vanligaste anordningen består av en horisontalt fram- och återgående skyttel
(fig. 562), som omsluter en cylindrisk spole för den undre tråden, under det att den övre
Fig. 561. Grover & Bakers
cirkelnål.
Fig. 562. Vanlig långskyttel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
