Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖMNAD. SYMASKINER.
485
De nyare ringskyttelmaskinerna hava blott en spets å skytteln för uppfångande av nålens
trådögla (exempelvis hos Grimme, Natalis & Co:s maskin).
Det dubbeltrådiga stickstynget är mycket användbart och lämpar sig väl för
växlande sömarter, såsom sicksacksöm, kråkspark, gren-, båg-, rut-, hål-, fantasi- och
knapphålssöm m. m. Även broderiarbeten i rika mönster kunna utföras i dessa maskiner.
Symaskiner. De första försöken att ersätta handsömnad med maskinarbete gjordes
i slutet av 1700- och början av 1800-talet, sålunda samtidigt med införandet av maskiner
för spinning och vävning. Liksom inom andra hithörande områden ledde dessa första
uppfinningar, som huvudsakligen gjordes i England, Frankrike och Tyskland, ej till
praktiska resultat, huvudsakligen på den grund, att uppfinnarna läto maskinerna efterbilda
det vid handarbetet använda förfaringssättet. Först i Amerika lyckades man genom
till-lämpning av ett helt annat arbetssätt för sömmens bildande tillverka fullt användbara
symaskiner.
Redan år 1750 påstås en wienare hava uppfunnit en symaskin, och 1755 uppfann
Weisenthal maskinnålen med två spetsar och öga på mitten. Några resultat av dessa
försök föreligga dock ej. Mera betydelsefullt var fransmannen Th. Saints patent 1790 å
en kedjesömmaskin, avsedd för tillverkning av skodon. Även engelsmannen John Duncan
erhöll 1804 patent å en kedjesömmaskin, som arbetade med flera haknålar. Flera
uppfinnare från denna symaskinens första utvecklingsperiod använde tvåuddiga nålar med
öga i mitten, vilka drogo tråden till hela dess längd genom tyget, i vissa fall med
tillhjälp av självverkande tänger — uppfinningar, som givetvis från första stund voro
dödsdömda. Hit kan räknas en av en amerikansk präst J. A. Dodge 1818 gjord
uppfinning. En skräddare i Wien, Madersberger, kom dock på rätta spåret, då han 1814
uppfann en symaskin, arbetande med två med öga i udden försedda nålar, som
skiftesvis gingo upp och ned genom tyget, bildande trådslingor, i vilka andra
verktyg av invecklad form ingrepo. Här gavs sålunda första uppslaget till den
sedermera epokgörande amerikanska uppfinningen. Av alla de patent på
symaskiner, som mellan åren 1830—1850 meddelades i Europa och Amerika, var
blott ett enda av större värde, nämligen den redan nämnda uppfinningen 1829 av B.
Thimonier, en skräddare i S:t Etienne i Frankrike. I denna av trä tillverkade maskin
framställdes entrådig kedjesöm med användning av haknålar. Den visade sig så
användbar, att ett bolag övertog den och började skrädderirörelse i Paris 1831 med 80
sådana maskiner för tillverkning av uniformer. Länge dröjde det ej, förrän arbetarnas
fientliga sinnesstämning mot maskinerna kom till utbrott. De inträngde i verkstaden,
sönderslogo alla maskiner, påstående att de »togo brödet från dem och deras familjer»,
samt tvungo Thimonier att fly, vilken sålunda drabbades av samma öde, som
spinnmaskinens, den mekaniska vävstolens och stickmaskinens uppfinnare fingo undergå.
Detta hindrade dock ej, att hans symaskin allt mera förbättrades, erhöll stomme av järn
och uppnådde en arbetshastighet av ända till 300 styng i minuten för arbete i vilket
material som helst. Är 1845 bildades ett nytt bolag, men till följd av de oroliga tiderna
inom landet måste företaget snart helt och hållet nedläggas. Medan sålunda den stackars
franske skräddaren gick under med sin värdefulla uppfinning och slutligen dog i yttersta
armod, erhöll i Amerika Elias Howe 1846 sitt första patent, som gjorde honom till
millionär.
Till en början utbildades i Amerika kedjesömmaskiner med en tråd av Morey och
Johnson samt Gibbs. Denna söm har dock, såsom ovan är antytt, mindre användning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
