Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Vävnaders appretering, blekning, färgning och tryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄVNADERS FÄRGNING. FÄRGNING I OLIKA FÄRGER. 529
rummet 3 från alla 5 kamrarna (d, e, a, b, c), av vilka den närmaste c har den varmaste
luften. Därefter uttages det fullt torra materialet i rummet 4, som fylles med fuktigt.
Torkningen sker sålunda kontinuerligt.
Färgning i olika färger. Vid blandning av olika färgämnen låter färgaren i
allmänhet mera leda sig av sitt individuella färgsinne än av noggrant beräknade
proportioner. Huvudfärgerna blått, rött och gult ävensom grönt kunna visserligen erhållas
med ett enda färgämne, t. ex. blått med indigo, alizarinblått eller indigokarmin, rött
med alizarin, koschenill, fuchsin eller ponceau etc., men även vid dessa enkla färger
tillsättas ofta små mängder av andra färgämnen för erhållande av en viss färgton, t. ex.
vid koschenill små mängder gulfärgande flavin för att göra den scharlakansröda
koschenillfärgen eldigare genom en svagt gulaktig nyansering. Det oerhört stora
antalet obestämda färgtoner — man har för gobelängfärgeriet upptagit dem till över 14 000
nyanser, vilket antal dock kan betydligt förökas — kräver givetvis blandningar av flera
eller färre färgämnen. Med ett enda blått, ett rött och ett gult färgämne kunna
visserligen erhållas icke allenast alla regnbågens färger utan även alla schatteringar från
grått till brunt, ja, till och med svart. Men med ett sådant fåtal färgämnen-får man
icke alla färger i vackra rena toner, varför färgaren redan av skönhetsskäl vanligen
arbetar med åtminstone två till tre färgämnen för var och en av de sju regnbågsfärgerna.
Då vidare olika textilämnen fordra olika färgämnen, vilka även måste väljas med
hänsyn till den grad av färgäkthet, som önskas, inses lätt, att färgaren måste vara
förtrogen med och hava till sitt förfogande ett mycket stort antal färgämnen.
Många färger hava mycket olika utseende i mörkare och ljusare toner, vilket kan
bero endast på den mängd färgämne, som avlagrats i fibrerna. Så är fallet t. ex. med
indigo-Wåtø. Samma färgtoner som av indigoblått kunna även erhållas med talrika
konstgjorda färgämnen, t. ex. (vid avpassad nyansering med små mängder rött
färgämne o. s. v.) med alizarinblått, metylenblått, indoinblått, cyanol, patentblått, ja, vid
mörka färger till och med medelst blåträ med alun- eller krombeta. Rött fås av
koschenill, krapp och alizarin (t. ex. turkiskt rött), röd trä och talrika konstgjorda
färgämnen, såsom fuchsin, rhodamin, eosin, ponceau, croseinscharlak, äktrött,
benzopur-purin, paranitranilinrött o. s. v. Gult kan erhållas med gulträ, kvercitron, flavin, vau,
alizaringult, auramin, tartrazin, krysofenin m. fl. Grönt och violett åstadkommas, där
icke indigo jämte gula resp, röda färgämnen komma till användning, så gott som
uteslutande med konstgjorda färgämnen. För rent grönt saknas äkta färgämnen. Mindre
livligt men äkta grönt åstadkommes med cærulein, alizaringrönt samt blandningar av
blått och gult, livligare men mindre äkta färg lämna malakitgrönt och syregrönt.
Oliv och reseda äro nyanserade gröna färger av blått och gult med mer eller mindre
rött, oliv även av violett och orange. För rent violett är förhållandet föga bättre än
för rent grönt. Utom blandningar av blått och rött användas t. ex. gallocyanin,
metyl-och kristallviolett, syreviolett och äktsyreviolett. Brunt, huvudsakligen för bomull,
fås av kateku. Även antracenbrunt och andra alizarinfärger med krombeta giva mycket
äkta brunt. För ylle användes krapp eller sandel med järnbeta, för bomull även cachou
de Laval. Mindre äkta äro Bismarksbrunt, kongo-, benzo-, syre- och diaminbrunt.
Mestadels färgas dock brunt med alla möjliga blandningar i olika nyanser, t. ex.
kateku med blå-, röd- och gulträ eller kvercitron etc. Grått fås likaledes mest av flera
färgämnen, blå, röda och gula etc. men även med metylengrått, äktgrått, benzogrått,
diamingrått etc.
34—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
