Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Vävnaders appretering, blekning, färgning och tryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄVNADERS FÄRGNING.
FÄRGNING I OLIKA FÄRGER.
531
oxid utfälles på fibrerna. En måttlig förtyngning till 20 å 30% över pari erhålles på
t. ex. följande sätt. Silket betas tre gånger med salpetersyrat järnsalt och behandlas
därpå med en lösning av gult blodlutsalt, då berlinerblått utfälles på fibrerna. Härpå
lägges silket 12 timmar i ett 75° C. varmt katekubad, efterbetas med träättiksyrat
järn, färgas uti en varm blåträlösning och avivieras (för frasning) med citronsaft och
olivolja. Vid vita och ljusa tyger förtynges silke genom upprepade behandlingar med
mycket starka lösningar av tennklorid eller s. k. pinksalt (ett dubbelsalt av tennklorid
och klorammonium), avbrutna av tvättningar i sodalösningar, varpå följer en
efter-behandling i garvsyrebad. Enligt en annan metod ersättes garvsyran, som gärna giver
en gulaktig färgton åt silket, med fosforsyra. Härvid behandlas även upprepade gånger
med tennsaltlösningar omväxlande med lösningar av fosforsyrat natron, då olöslig
fosforsyrad tennoxid avskiljes på fibrerna. En dylik behandling, upprepad fyra gånger,
kan åstadkomma en förtyngning av 120% över pari.
Mera invecklad än färgningen av garn och vävnader, som bestå av endast ett slags
fibrer, är behandlingen av blandade varor, såsom halvylle (ull med bomull, mera sällan
med linne), halvsiden (silke med bomull) eller gloria (silke och ull). Halvylle och
halvsiden färgas ofta först enligt metoder, som blott färga ullen, resp, silket, t. ex. med sura
färger, varpå följer en behandling med garvämne och basiska färger vid så låg
temperatur, att visserligen bomullen färgas men de animaliska fibrerna föga åverkas. Redan
vid de senares färgning tages dock hänsyn till den förändring i nyansen, som vanligen
äger rum vid bomullens färgning. På detta sätt kunna de skilda fiberlagren färgas
antingen helt och hållet lika eller olika. Enligt senare förfaranden användas substantiva
bomullsfärger, som medgiva färgning av bomullen och de animala fibrerna på samma
gång. Härvid måste emellertid färgämnena omsorgsfullt väljas och ofta t. ex. sura
färgämnen tagas till hjälp för att utjämna nyanserna.
Vid färgning av vävnader, som bestå av ull och silke (gloria), skiljer man emellan
sådan, vid vilken båda fiberslagen skola framträda i samma färgton och färgdjup,
samt sådan, vid vilken silket skall förbliva vitt eller färgas i en annan färg. I förra
fallet användas sura eller substantiva färgämnen, som färga ull och silke i det närmaste
på samma sätt. Vid färgning med sura färgämnen måste hänsyn tagas därtill, att ullen
bör färgas i svagt sura bad samt vid högre temperatur, varemot silke erfordrar lägre
temperatur och starkare syra. Man färgar med vinstenspreparat eller ättiksyra och
glaubersalt på vanligt sätt med färgbadet vid 50—60° C. De substantiva färgämnena
användas isynnerhet för mera svårfärgade vävnader och nyanseras efter behov med
sura färgämnen. Man håller glaubersaltbadet vid 50° C. och färgbadet vid kokpunkten.
För erhållande av olika färgeffekt hos ullen och silket färgar man först ullen med sura
färgämnen i ättiksyrat bad, som lämnar silket nästan oberört, och därpå silket i kallt
bad med basiska färgämnen under tillsats av ättiksyra. Skall silket förbliva vitt,
behandlas den färgade varan ännu en gång i ett bad av 70° C., innehållande 50 gr
ammo-niumoxalat pr 100 1 vatten, med därpå följande spolning.
För färgning av vävnader, vilka bestå av bomull, ull och silke, använder man nästan
uteslutande substantiva färgämnen och nyanserar med sura färgämnen. Genom reglering
av temperatur och övriga färgningsförhållanden åstadkommes mer eller mindre
kraftig anfärgning av det ena eller andra fiberslaget. Man färgar i glaubersaltbad vid
kokpunkten, tills ullen färgats, och låter bomullen och silket efterfärgas vid badets
avkylning omkring en halv timme.
Slutligen må här tilläggas några ord rörande färgning av konstsilke. De kemiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
