- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
548

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Skomakeri. Läderarbeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

548

TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.

eller pliggning, vartill kommer den väsentliga fördelen, att fogen blir fullständigt
vattentät.

Man har helt nyligen i utlandet börjat praktisera en metod att genom en lösning av
rå kautschuk förena överläder med bottnen i skodon.

Sulans fastgörande på ena eller andra sättet orsakar alltid någon förändring av
densammas förutvarande form, och man måste därför återställa denna, samtidigt täta
sömrännan och glätta hela bottnen. Detta sker på sulglättning smaskinen, som medelst en
vals av stål, brons eller hårt trä överfar det på en läst uppsatta skodonets sula. Även kan
användas en fasonpress, vid vilken en pressform nedtryckes mot den på en särskild
fasoneringsläst uppsatta skons sula. Även överlädret bearbetas i maskin för att väl
ansluta sig till lästen. Man begagnar sig härvid av en hamringsmaskin av nyare typ,
bestående av en roterande skiva, vid vars omkrets en mängd små rullar av stål
(slagvalsar) äro anordnade tätt intill varandra i radiellt eller snett läge. Tryckrullarna äro
noggrant inställda, så att de med sina kanter skjuta något utanför skivans omkrets och
sålunda vid dennas snabba rotation åstadkomma ett stötliknande, rullande tryck mot
lädret. Behandlingen blir härigenom jämn och mild men på samma gång tillräckligt kraftig
utan att lädret skadas. Maskiner av detta slag hava fått stor användning inom det
moderna manufaktursmidet, såsom förut omtalats i samband med detta.

Sedan ovanlädrets olika delar sammansytts, måste detsamma, innan lästningen
sker, på vissa ställen förstärkas och uppstyvas, och särskilt är detta fallet med tå- och
hälpartier, de senare med s. k. kappor av fast och tjockt läder. Dessa kunna antingen
fastklistras mellan fodret och ovanlädret, eller också, särskilt vid grövre skodon
(skaftstövlar och dyl.) faststickas för att här giva skodonet erforderlig styvhet. Formningen
av hälpartiet å skaftstövlar, d. v. s. inbuktningen över hälen för att underlätta gången,
sker vanligen genom tillhamring av ovanlädret på lästen. Denna procedur är dock
besvärlig. I stället användes en maskin, som har ett formstycke av järn, vilket sättes
inuti hälen, samt två backar utanför hälen, rörliga mot varandra liksom en sax. Dessa
backar pressa lädret mot formstycket och vika samtidigt ovanlädrets kant över
formstyckets botten. Detta arbete sker före materialets anbringande i
översträcknings-eller lästmaskinen.

Efter sulans glättning och fasonering pålägges klacken. Denna är en av skodonets
viktigaste delar, ty den slites mest, varför största uppmärksamhet måste ägnas åt dess
förfärdigande. För att göra klackarna billigare har man försöksvis använt de mest olika
material, men ännu har det ej lyckats att finna någon lämplig ersättning för läder. Klackar
av trä hava i någon mindre mån funnit användning vid tillverkning av billigare skodon,
men de äro föga varaktiga. Även klackar av konstläder och andra surrogat hava visat
sig föga hållbara. Till täckskivor för såväl klack som sula har kautschuk erhållit stor
användning. Bästa klackmaterial är dock logarvat läder av god kvalitet.

Klackning med maskin skiljer sig från sådant arbete för hand däri, att vid det förra
klacken måste vara fullständigt färdig, innan den kan fästas vid skodonet, varemot vid
det senare klacken fästes vid sulan successivt i lager. Vid maskinarbetet hopfästas de
särskilda klackbitarna efter utstansningen, varefter det hela hoppressas. Klackens
fästande vid sulan sker i regel genom indrivande av stift inifrån genom bindsulan och
sulan, men man kan även använda ett motsatt förfarande. För att erhålla en god
anslutning till häldelen fästes vid klacken före pressningen en smal, snedskuren och böjd
läderremsa, varigenom klackens föreningsyta med sulan blir något kupig och bättre
passar till denna. Klackpressar för handkraft äro anordnade på samma sätt som prägel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free