Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Uppfinnandet av boktryckerikonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
BOKTRYCKERIKONSTEN.
att gå långt utöver hans ekonomiska möjligheter. Han blev alltså nödsakad att söka
förbindelse med en penningman. Genom den förbindelse han ingick med Johann Fust,
en rik borgare i Mainz, lyckades det honom att förverkliga sina syften, men den förde
honom även till de sorgligaste öden som kunna vederfaras en uppfinnare — att se andra
utnyttja ens verk och själv bli berövad allt.
Gutenberg återupptog efter återkomsten till Mainz förbindelserna med guldsmederna.
I deras skrå lärde han känna Jakob Fust, som förmedlade en affärsöverenskommelse
mellan sin broder Johann och Gutenberg. Det första lånet stod Gutenberg ensam till
förfogande, medan de fortsatta kapitalförsträckningarna skulle tjäna till utnyttjandet
av det gemensamma arbetet. Över denna affärstransaktion får man upplysningar i de
officiella akterm. Bland vittnena finner man namnet Peter Schöffer från Gernsheim,
anställd i Gutenbergs verksamhet. Han tillhörde ursprungligen det andliga ståndet och
var skicklig i skönskrift, varigenom han blev en nyttig medhj älpare åt Gutenberg. De
skredo gemensamt till verket med den stora bibeltryckningen, vartill Fust försträckt
pengarna. Gutenberg var företagets ledare; han svarade för skärning av typerna,
gjut-ning och tryck. Schöffer lärde därvid av uppfinnaren allt som var behövligt för konstens
utövning. Fust, som måhända ej var nöjd med arbetets fortgång och ej fick det utbyte
han väntat sig, lyckades vinna Schöffer för sig. Under det ännu bibeltryckningen
pågick, uppsade Fust det utlånade kapitalet till betalning, vilket uppfinnaren givetvis ej
förmådde efterkomma. Det ledde till brytning och process; Schöffer ställde sig på Fusts
sida, vilkens dotter han något senare fick till hustru. Gutenberg dömdes att avträda
nästan all sin tryckerimateriel till Fust. Denne inrättade därefter med Schöffers hjälp
ett nytt, större tryckeri och tryckte den påbörjade bibelupplagan färdig.
Om utgången av processen finnas inga handlingar i behåll. Det har dock antagits,
att Gutenberg behöll den del av tryckeriet, han tidigare ägt. Men han kunde driva
tryckeriet endast i liten skala, förmådde slutligen ej fortsätta längre och blev tvungen att
avyttra sina typer till Pfister i Bamberg, som därmed tryckte ett antal böcker.
För Fust blevo följderna av processen ej heller fördelaktiga. Hemligheten med
tryckerikonsten, vilken han säkerligen noggrant vakat över, blev fleras egendom. Fust
och Schöffer voro åtminstone till att börja med oförsiktiga nog att utbjuda de tryckta"
böckerna som handskrivna. Då framställningssättet blev uppenbarat ansågos givetvis
de begärda priserna som oskäliga, och Fust fick umgälla det kännbart. Han kunde
prisa sin lycka att ha kommit ostraffad från en resa till Paris med en sändning böcker.
I Paris dog han sedermera, förmodligen i pesten.
Gutenbergs arbetsförmåga var emellertid ej bruten trots motgångarna. I d:r Konrad
Humery, syndikus i Mainz, fann han en vän och ett nytt stöd. Med hans hjälp inrättade
Gutenberg ånyo ett tryckeri. Han upptogs av ärkebiskop Adolf av Mainz i dennes
hovstat år 1465, varigenom han undgick att lida nöd under sina sista år. Gutenberg skall
på sistone ha blivit blind, och han avled år 1467 eller 1468. Han begravdes i
Franciskan-kyrkan i Mainz, men genom kyrkans nedrivande år 1742 gick hans gravplats för alltid
förlorad.
Tekniken i Gutenbergs uppfinning. Hur Gutenberg utfört sina typer har
sysselsatt många forskares hjärnor. Inga vittnesbörd därom finnas heller i behåll, ty
Gutenberg bevarade strängt hemligheterna i sin utövning, säkerligen ej endast för att
därmed förhindra någon annan att ekonomiskt utnyttja uppfinningen, utan än mer för att
själv få bringa den till den fulländning som hans konstnärliga sinne fordrade. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
