Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Uppfinnandet av boktryckerikonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
BOKTRYCKERIKONSTEN.
vilken enastående teknisk skicklighet de förvärvat i konsten att trycka böcker. De
praktfulla initialerna, skurna i mässing och tryckta i blå och röd färg, typernas
jämnhet och sidans dekorativa helhetsverkan göra alltjämt detta verk till ett bland de mest
beundransvärda i boktryckerikonstens historia. Psaltaren är försedd med colophon i
slutet, vari såväl tryckarna som årtalet äro angivna. En andra upplaga trycktes 1459.
I en år 1462 tryckt bibel ha Fust och Schöffer under colophonen anbragt sitt vapen som
tryckaremärke. Något liknande hade aldrig förekommit i handskrifterna, varför Fust
och Schöffer äro de som infört denna bland boktryckare och bokförläggare sedermera
så allmänt tillämpade metod att utmärka firman. Sedan Fust dött år 1466 fortsatte
Schöffer verksamheten ensam till sin död år 1502.
En bibelupplaga, vars ursprung ej kunnat fastställas, är den s. k. 36-radiga, tryckt
omkring 1460 med Gutenbergs största typ. Det har sökt bevisas, att denna bibel tryckts
av Gutenberg vid den tidpunkt, då man ej känner något om hans verksamhet. Andra
forskare ha emellertid vederlagt detta påstående, och som papperets vattenmärke pekar
på härstamning från Bamberg och det bevisats, att den förste boktryckaren i denna
stad, Albrecht Pfister, använt samma typ, har det antagits att den 36-radiga bibeln
tryckts av honom. Pfister tryckte ett flertal böcker på tyska, de första böcker som äro
illustrerade med träsnitt.
Boktryckerikonstens utbredning. Det var således endast under få år som Mainz
behöll ensamrätten till den nya konsten. Samtidigt med Pfister i Bamberg inrättade
Johann Mentelin det första tryckeriet i Strassburg. Han hade förmodligen lärt konsten
av Gutenberg och utsände sin första bok, en bibel på latin, senast år 1460. Under
inflytande av oroligheterna i Mainz, kulminerande i stadens intagande av ärkebiskop Adolf
av Nassau år 1462, spredo sig utövarna av boktryckerikonsten till andra städer. Konsten
hade nu blivit en makt att räkna med. I Köln tryckte Ulrich Zell år 1466, och innan
århundradets slut hade han följts av ett trettiotal andra utövare. Två år senare utförde
Günther Zainer den första daterade boken i Augsburg. Här hade träsnidarnas skrå en
stark kontroll över vad som i yrket utfördes i staden, och det var endast genom
ingripande av de kyrkliga myndigheterna som Zainer fick tillstånd att sätta upp en press.
Han måste även förbinda sig att anlita träsnittskonstnärerna i staden för illustrering av
böckerna. Härigenom kom Augsburg att intaga en framstående roll i produktionen av
illustrerade verk. I Nürnberg inrättades det första tryckeriet 1470. Mest bemärkt bland
boktryckarna i denna stad blev Anton Koberger, vilken drev upp sin verksamhet som
boktryckare, förläggare och bokhandlare till stora proportioner med agenturer på skilda
platser i Europa. Han utgav år 1493 boken Nürnberg-krönikan, en världshistoria,
rikligt försedd med träsnittsillustrationer. Även till andra tyska städer spred sig konsten
snabbt, och vid århundradets slut torde endast i konstens hemland ha funnits ett 50-tal
tryckerier. Att fastslå på vilka orter tryckerier funnits i dessa äldsta tider stöter f. ö. på
svårigheter, då det fanns många yrkesutövare, som voro att hänföra till det vandrande
släktet. Det enda de medförde var sina yrkeskunskaper och handgjutningsinstrumentet.
Då de på sin färd kommo till ett kloster eller annan institution där man önskade en
bok tryckt, slogo de sig ned för ett år eller två och började med att tillverka matriser
med ledning av bokstäverna i den bok, som skulle reproduceras i tryck. Papper,
tryckfärg och press fingo anskaffas på platsen.
Till Italien kom boktryckerikonsten genom två tyskar, Conrad Sweynheym och
Arnold Pannartz, vilka år 1465 uppsatte ett tryckeri i benediktinklostret i Subiaco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
