Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Typgjutning - Olika boktryckstyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYPGJUTNING. OLIKA BOKTRYCKSTYPER.
593
Fig. 643. Civilitétyper från 1742.
under 1500-talet i Frankrike märkes Claude Garamond, kallad »stilgjuteriernas fader», enär
han ansetts vara den förste, som gjort typgjutningen till ett särskilt och från boktrycket
skilt hantverk. De franska typgjutarna gjorde emellertid inga väsentliga ändringar i
antikvans utseende. En speciellt fransk typ är den av Robert Granjon i Lyon omkring
1557 skurna civilité, en götisk kursivskrift enligt tidens smak. Under 1600-talet
avlägsnade sig de franska typformerna mera från de klassiska förebilderna och blevo mera
kraftiga och tunga; konsten att skära typer odlades emellertid alljämt livligt i Frankrike
och fann vid flera tillfällen kungligt understöd. Under sjuttonhundratalet blev
karaktären hos typerna åter lättare, och de utmärkande egenskaperna hos den franska antik van
renodlades. Förtjänsten härav tillkommer främst familjen Didot. Francois Ambroise
Didot (1730—1804) var en framstående typtecknare och införde flera förbättringar,
och hans son FirminDidot
(född 1764) gjorde sig även
högst förtjänt om
typgjut-ningens utveckling; genom
honom fick den franska
antikvan den form som
den ännu äger.
Engelska typer 1500—
1800. Liksom Tyskland
och Frankrike hade även
England sin reformator,
som med skarpsinniga
undersökningar och tecknade
prover klarlade bokstä-
Fig. 644. Caslons antikva- och kursivtyper 1763.
38—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
