- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
612

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Sättning - Maskinsättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

612

BOKTRYCKERIKONSTEN.

Fig. 672. Schematisk bild av Linotypes huvuddelar.
Pilarna ange matrisernas väg i maskinen.

typtryck, som sedan skulle tryckas litografiskt. Konstruerandet av denna maskin
anförtroddes åt Mergenthaler; när den följande år var färdig, visade det sig, att idén ej
med framgång kunde tillämpas i praktiken, men Mergenthaler hade genom sina försök
fått en del uppslag, som han sökte tillämpa på andra sätt. Han byggde närmast den förut
omnämnda matrispräglingsmaskinen. Metoden var den, att då en matristavla
framställts, lades denna i en ram med tvärlister, vilkas avstånd från varandra angav typernas
kägel; i dessa mellanrum göts
typmetallen, så att typerna bildade
helgjutna rader. Mergenthaler
var ivrigt verksam med
utexperi-menterandet av denna metod
under de närmaste två åren, men
han kom slutligen till insikt, att
den beträdda vägen ej kunde föra
till målet. Fabriken hade under
hans försök kommit i
penningsvårigheter, men 1883 löste
Mergenthaler ut sig ur firman — han
var nämligen numera delägare —
och inrättade sig en egen
verkstad i Baltimore. Han
konstruerade nu en maskin, med vilken ej
bokstav för bokstav präglades,
utan hela rader. I det stora hela
arbetade denna till belåtenhet,
men samma svårigheter mötte
som i övriga
matrispräglings-maskiner. Mergenthaler fann då
på att ersätta stämplarna med
matriser och låta matrisraden
avgjutas i maskiner. Idén med
sätt

ning av matriser hade, som redan i inledningen omnämnts, försökts av fransmannen
Héran i slutet av 1700-talet, och märkvärdigt är, att ingen av de senare
sättmaskins-konstruktörerna tagit upp samma tanke. Mergenthalers plan fann stort bifall hos
hans understödjare, och 1883 startade Mergenthaler Printing Co. med ett
aktiekapital av 100 000 dollars. Året därpå kunde den första maskinen demonstreras inför
fackmän. I denna den äldsta Linotype begagnades matrisstänger, upptagande flera
bok-stavsbilder. Matrisstängerna fördes till gjutstället på trådar och tillbaka samma väg
efter gjutningen. Utslutningen utfördes av sättaren med ledning av en skala, varpå en
visare angav den satta radens längd. Maskinen arbetade emellertid otillfredsställande,
framförallt var dess arbetsgång för långsam. Idén till utslutning medelst kilar hade
Mergenthaler redan 1883, men då han sökte patent, hade som nämnt sådant redan
meddelats J. W. Schuckers. Efter det bolaget förvärvat patentet byggde Mergenthaler en
andra maskin, försedd med en automatisk utslutningsapparat. Han övergick nu även till
en ny typ av matriser, och i stället för stänger valde han fyrkantiga plattor. Detta
nödvändiggjorde, att maskinen helt ombyggdes; aktieägarna började bli oroliga, och det såg
ett slag ut som om alla förhoppningar om uppfinningens fullbordande måste uppges. Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free