Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Stereotypi och galvanoplastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEREOTYPI OCH GALVANOPLASTIK.
623
STEREOTYPI OCH GALVANO PLASTIK.
Stereotypien är ett inom boktryckerikonsten använt förfaringssätt, varmed man
framställer tryckplåtar från befintlig boktryckssats eller klichéer. Metoden kommer
till användning i flera syften. En tryckform kan flerfaldigas genom stereotypering
för att nedbringa antalet tryck; vid tryckning av stora upplagor stereotyperas satsen
lämpligen för att undvika den starka slitningen av typerna. Även vid mindre
upplagor sker detta ofta för att spara ömtåligare accidenstyper. Stor betydelse har
stereotyperingen isynnerhet för tryckarbeten, som beräknas nytryckas en eller flera
gånger, då nysättning eller bindande av dyrbar typmateriel i form av »stående sats»
därigenom kan undvikas. Att trycka t. ex. en stor ordbok skulle kräva en oerhört stor och
kostsam satsmängd, om det skulle ske från typer. I stället förfar man i regel så, att man
sätter exempelvis 4 ark, korrekturläser dessa till tryckning, stereotyperar satsen och
avlägger den, varigenom materielen åter bli fri för sättning av nya ark. För kommande
upplagor finnas sedan stereotyper till hands. Slutligen är stereotyperingen helt enkelt
oumbärlig för framställning av de halvcylindriska tryckplåtar, som användas i
rcta-tionspressarna. I dylika maskiner kunna ju plana plåtar ej begagnas. Ändringar kunna
utföras i stereotypplåtar i rätt stor utsträckning. Ord, som skola utbytas, skäras ut ur
plåten och nya stereotypbitar inlödas där de andra borttagits.
Uppfinningen av stereotyperingen har av somliga tillskrivits den bajerske
karttecknaren Philipp Appian (1500-talet), under det andra angivit predikanten Johannes
Müller i Leyden (omkring 1700) och guldsmeden William Ged i Edinburgh (1725)
såsom upphovsmän till den för boktryckeriekonomien så betydande uppfinningen. Till
allmänt begagnande kom förfaringssättet dock först sedan boktryckaren Firmin Didot i
Paris och Charles Stanhope i London (båda omkring 1800) ägnat sig åt metodens
fulländande. Firmin Didot har kommit upp med benämningen »stereotypi». Enligt dessa
mäns metoder utfördes stereotyperingen sålunda, att man av gips framställde en
gjutform och i denna göt plåten i lämplig metall. Den sats, som skulle stereotyperas, måste
vara utförd med utslutning av större höjd än vanlig, för att gipsformens avlägsnande ej
skulle bereda svårigheter. Formen inslöts i en ram, inoljades och försågs med ännu en
järnram av samma tjocklek som gipsformen skulle erhålla. Härefter påhälldes
gipslösningen. När denna blivit tillräckligt hård, lyftes ramen med matrisen från formen och
matrisen avlägsnades ur ramen, vilket underlättades genom att ramens innerkanter voro
litet sneda. Avgjutningen ske Ide genom att matrisen inneslöts i en särskild »panna» av
gjutjärn och denna nedsänktes i den flytande metallen. Sedan den gjutna metallen
avkylts måste gipsmatrisen sönderslås för att man skulle erhålla den färdiga plåten.
Denna gipsstereotypi har numera för boktryckeriändamål helt kommit ur bruk; vid
tillverkning av kautschukstämplar från typografisk sats framställas dock ännu gipsmatriser
på liknande sätt.
Till Sverige infördes stereotypien år 1832 av myntproberaren Broling för
riksbankens sedeltryck, men för boktryck blev den först använd av Lars Johan Hierta.
Den numera begagnade stereotyperingsmetoden är pappersstereotypien. Denna
uppfanns av en fransk sättare Genoux i Lyon och patenterades av honom år 1829. Metodens
fördelar framför gipsstereotypien är, att tryckplattor kunna framställas betydligt fortare,
att flera plåtar kunna gjutas med samma matris och att böjda plåtar kunna framställas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
