Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Tryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
BOKTRYCKERIKONSTEN.
blyfot. För svagare präglingar av t. ex. etiketter och oblater anbringas på däckeln under
klichén en matris av papp, vilken med klichén pressats till relief. Tryck för blinda
utfördes först år 1784 av Valentin Haüy i Paris med typer som tryckte upphöjda
bokstäver. Ett flertal olika system tillämpades sedermera, i vilka bokstäverna gjorts kantigare
och enklare för att lättare kunna uppfattas med känseln. År 1847 uppfann engelsmannen
Moon, själv blind, ett chifferalfabet, bestående av 10 tecken, vinklar, cirklar och streck.
Brailles system består av sex punkter i olika kombinationer. Tryckningen sker såsom
prägeltryck, med papp såsom matris.
Tryckfärgen. Man känner ej närmare, huru de tidigaste boktryckarna tillverkade
sin färg, men att de förstodo konsten bevisas av att färgen hållit sig utmärkt väl till
våra dagar. Ända till ett stycke in på 1800-talet tillverkade boktryckarna oftast själva
sin färg. Då kokningen medförde eldfara, brukade tryckeripersonalen vandra utom staden
och där utföra fernisskokningen i stora kopparbehållare. Dessa fylldes till hälften med
gammal avlagrad linolja, som fick koka tills den blev sirapsaktig; sedan fernissan var
färdig, tillsattes sot eller kimrök. I England och Frankrike anlades de första
tryckfärgs-fabrikerna i början av 1800-talet, i Tyskland år 1821. Lars Johan Hierta anlade år
1840 en färgfabrik i Stockholm, men den nedlades snart. Först 1870 uppstod en ny
fabrik, anlagd av O. Marin i Söderköping. Färgtillverkningen är numera en betydande
industrigren även i vårt land; betydande kvantiteter importeras årligen, huvudsakligen
från Tyskland, men den inhemska tillverkningen överstiger avsevärt importen. De svarta
färgerna framställas av sot och fernissa. Till billigare färger för texttryck, »verkfärger»,
användes kimrök och till bättre färger, »illustrationsfärger», gassot erhållet genom
förbränning av kolrika naturgaser i Amerika. I Tyskland framställes sot avbrunkolsoljor.
Fernissan framställes av linolja, som genom upphettning till c:a 300° C. gjorts lämplig för
ändamålet. För att den av sot och fernissa utförda färgen skall erhålla fullständig svärta,
måste den tillsättas med en del kulörta färger, företrädesvis blått, enär den annars verkar
mer eller mindre brunaktig. De kulörta färgerna erhållas genom olikartade kemiska
processer. Man använder såväl kemiska mineralfärger som lackfärger och jordfärger.
Färgerna beredas i fabrikerna i maskiner, försedda med roterande valsar. »Rivningen» av
färgerna blir avgörande för deras tryckbarhet och kräver för alla bättre färgsorter
långvarigt arbete.
Färg valsarna. I ett föregående avsnitt har nämnts, att man ända fram till
1800-talet begagnade läderbollar för tryckfärgens anbringande på tryckformen, men att
man redan före snällpressens uppfinning började begagna läderbeklädda valsar. I
Königs äldsta press bestodo samtliga valsar av mässingsrör med beklädnad av filt och
läder. Rören voro försedda med en mängd små hål, genom vilka vatten eller ånga skulle
utsläppas för att uppmjuka det kring valsen spända lädret. Inom kort bevisade detta
material emellertid sin olämplighet för ändamålet, och det betydde därför ett stort
framsteg, då man omkring år 1815 började använda en speciellt komponerad massa, varav
elastiska valsar kunde gjutas. Dylika, som blivit obrukbara, kunde helt enkelt förnyas
genom omsmältning och nygjutning. Till att börja med utfördes valsmassan av lim och
sirap. Den numera begagnade, fabriksmässigt framställda massan består huvudsakligen
av gelatin och glycerin och föres i handeln i form av stora kakor. Gjutningen försiggår i
rör, insmorda invändigt med olja, i vilka valsens kärna av järn, »valsspindeln», sättes
med stöd i en fotanordning. Valsmassan påhälles i flytande tillstånd, och då det hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
