Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Boktryckerikonsten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERIKONSTEN I SVERIGE.
663
till en rangplats bland vårt lands industrier. Den största ökningen i antalet tryckerier
visar tiden efter 1840, vilket var en naturlig följd av den större livaktighet, som då
började visa sig i landet. Härtill bidrogo även de lättnader, som bereddes boktryckerierna
genom lagstiftningen och lagarnas tillämpning.
Den första maskinpressen infördes av boktryckaren U. M. Lindh i Örebro år 1829
och kom i gång följande år. Den andra intogs av Statstidningens tryckeri 1835 och den
tredje av Lars Johan Hierta för tryckning av Aftonbladet. År 1870 voro i landet 91
maskinpressar i bruk, 1875 244, 1883 296, och år 1924 1 203. Den första rotationspressen
införskrevs 1881 av Stockholms Dagblads aktiebolag och den andra av Rudolf Wall för
tryckning av Dagens Nyheter. År 1924 voro 138 rotationspressar i verksamhet.
Antalet tryckerier i landet var år 1800 35, varav i Stockholm 13, för år 1840 äro
siffrorna resp. 55 och 19, för år 1883 186 och 132; år 1924 var antalet boktryckeri- och
tidningstryckeriföretag inemot 1000, varav 500 voro att räkna till mindre,
hantverksmässigt drivna företag. Antalet arbetare inom tryckeriverksamheten utgjorde år 1870
1 183 manliga och 72 kvinnliga, varav enbart i Stockholm 544 manliga och 21 kvinnliga.
För år 1924 var siffran sammanlagt inemot 10 000. Tillverkningsvärdet i boktryckerierna
utgjorde år 1925 omkring 43,5 millioner kronor och vid tidningstryckerierna närmare 61
millioner kronor.
Sverige importerar de flesta maskiner och förnödenheter för tryckeriverksamheten.
Försök till en inhemsk tillverkning av tryckpressar ha emellertid blivit gjorda under
olika tider. Sålunda konstruerades pressar, vilket omnämnts i kapitlet om tryckning,
1823 av auditör Georg Scheutz och 1829 av bokhandlaren P. Götrek, båda i Stockholm.
En mekaniker C. A. Holm i Stockholm konstruerade ett mellanting mellan hand- och
maskinpress och erhöll patent i England, varefter pressen tillverkades i London och
Manchester under namnet Skandinaviapress. Mekanikern Sahlberg i Stockholm
tillverkade på egen verkstad ett 30-tal snällpressar under åren 1851—64; pressarna hade
gott anseende för sin solida konstruktion, men verksamheten nedlades. År 1895 bildades
ett bolag, Mekanikus, som under en kortare tid tillverkade snällpressar av likaledes god
konstruktion. Sedan denna tid har ingen svensk snällpressfabrikation ägt rum. De
flesta nu använda maskiner äro av tysk och amerikansk härkomst. Kända märken äro
isynnerhet König & Bauers och Miehlepressar. Av sättmaskiner begagnas Linotype,
Intertype, Typograph och Monotype. Bland svenska konstruktörer av maskiner för
boktryck märkes ingenjören Alexander Lagerman, som konstruerat bl. a. en digelpress med
automatisk iläggning och avläggning. Pressen, som går under namnet Lagermanpressen,
har vunnit stor spridning såväl i Sverige som i grannländerna tack vare en praktisk och
gedigen konstruktion. I Stockholm bedrives fabrikation av iläggningsapparater system
Dux, en uppfinning av ingenjör E. Hallberg, samt i Göteborg av A.-B. Westerlin & C:o
(system Eli ess, konstruktör E. Liljebladh), Stilgjuterier finnas i Stockholm två:
Norstedt & Söners och Erik Petterssons, i Lund Berlings. Tryckfärgsfabrikation bedrives
i Stockholm av flera firmor, i Trälleborg av en filial till en tysk fabrik.
Medan importen av boktryckstyper år 1925 uppgick till ett värde av 306 000 kr.,
tillverkades inom landet för 378,000 kronor. Sättmaskiner infördes samma år för 400 000
kronor, snällpressar för 613 000 kronor och rotationspressar för 960 000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
