Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Kamerans äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFI. KAMERANS ÄLDRE HISTORIA.
665
Fig. 713. Hålkamera. Camera obscura utan lins.
strålar passera en liten fyrkantig öppning, blir rund, alltså oberoende av hålets form.
Han hade även iakttagit, att de ljusfläckar, som bildas på marken under ett
solbelyst träd, ej bibehålla sin runda form
vid solens partiella förmörkelse utan
antaga ett om månskäran påminnande
utseende. Aristoteles förklarar också fullt
riktigt bildens uppkomst därigenom, att
ljusstrålarna bilda en dubbelkon, vars spetsar
ligga i det lilla hålet.
Den första klara beskrivningen av
camera obscura daterar sig från år 1038
och gavs av den för sina matematiska
och fysikaliska kunskaper kände araben
Abu cAli Ben al Haitam. Denne använde camera obscura vid observerandet av
solförmörkelser och han framhåller nödvändigheten av att hålet måste vara mycket
litet, för att föremålet skall återgivas i sin verkliga form.
I en av den engelske
franciskanmunken Roger
Bacon 1267 utgiven skrift
»Per-spectiva» förekomma några
uttryck, som äldre författare velat
tyda såsom hänsyftande på
camera obscura, och man har
t. o. m. velat tillskriva Bacon
äran av att ha uppfunnit
camera obscura; dock äro dessa
uttryck alltför vaga för att man
därur skall kunna draga någon
säker slutsats.
År 1342 översatte en viss
Petrus från Alexandria ett av
Levi Ben Gerson redan 1321
på hebreiska skrivet arbete,
vari bildens uppkomst i camera
obscura utförligt behandlas, och
författaren lämnar även
illustrerade geometriska bevis för sina
åsikters riktighet och
framhåller tydligt, att bilden måste
bli upp och nedvänd.
År 1521 utkom i Como
ett av arkitekten Cæsare
Cæsarino utgivet arbete, som
innehöll kommentarier till det
av Vitruvius 14 år f. Kr. utgivna verket »De architectura». Han ger däri tillfälligtvis
en förklaring till ett dunkelt ställe hos Vitruvius, som hänsyftar på, att
benediktin-munken Dom Papnuzio redan skulle ha känt camera obscura. Cæsarino nämner att
Fig. 714. Giambattista della Porta (.* 1538, f 1615).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
