Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Äldre iakttagelser rörande ljusets kemiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFI. ÄLDRE IAKTTAGELSER RÖRANDE LJUSETS KEMISKA VERKNINGAR. 673
Daguerre använde camera obscura som hjälp vid utförandet av sina dekorationsarbeten.
1824 kom han på idén att med tillhjälp av ljuskänsliga ämnen söka fasthålla den
optiska bilden. Han använde för detta ändamål fosforescerande ämnen, men synes
före sitt sammanträffande med Niepce icke ha kommit till några egentliga resultat.
Niepce och Daguerre arbetade ivrigt tillsammans på metodens förbättrande intill
1833, då Niepce avled utan att ha skördat några frukter av sitt trägna arbete. Efter
Niepces död inträdde såsom kompanjon i bolaget dennes son Isidore Niepce.
Vid Daguerres fortsatta experiment försökte han utnyttja jodsilvrets ljuskänslighet
och använde därvid en med jodsilver överdragen silverplåt eller en försilvrad kopparplåt.
Han erhöll jodsilveröverdraget genom att utsätta silverytan för jodångor, varvid joden
förenade sig med silvret till jodsilver. Genom
dagslång exponering i kameran kunde han
på en dylik plåt erhålla en direkt synlig
bild. Efter många försök kröntes år 1837
hans strävanden med framgång; han lyckades
nämligen då lösa det problem han förelagt
sig, nämligen att på ett enkelt utförbart sätt
framställa hållbara ljusbilder. Nämnda år
upptäckte han nämligen den för fotografiens
vidare utveckling så viktiga
framkallningsprocessen, vilken innebär, att ett relativt
kort osynligt ljusintryck genom en följande
process, framkallningen, kan göras synligt.
Denna upptäckt blev av enorm betydelse.
Förut hade man alltid måst exponera, tills
man direkt erhållit en bild, vartill man även
under de bästa ljusförhållanden behövt
10—12 timmar; i förening med framkallning
kunde exponeringstiden nedbringas till några
minuter. Vad detta betydde för fotografiens
praktiska brukbarhet behöver ej framhållas.
Det ljusintryck jodsilverskiktet vid
exponeringen i camera obscura erhåller är
att börja med icke synligt, men om den
exponerade plåten utsättes för inverkan av
kvicksilverånga, framträder bilden med alla sina detaljer. Detta beror på att
kvicksilvret kondenseras i form av mikroskopiskt små vita droppar på de ställen, på
vilka ljuset inverkat, och desto starkare ju kraftigare ljus verkan varit.
Uppfinningen av framkallningsprocessen lär ha berott på en tillfällighet. Daguerre
hade en dag exponerat några j oderade silverplåtar i kameran, men exponeringstiden hade
varit för kort. Han lade in dessa plåtar i ett gammalt skåp. Efter några veckor tog han
fram en plåt och fann till sin förvåning en bild på densamma. Skåpet innehöll diverse
kemikalier, bl. a. en skål med kvicksilver. Daguerre antog att något av de kemiska
preparat, som funnos i skåpet, hade förmåga att framkalla bilden, och för att utröna,
vilket ämne det var, plockade han ut det ena efter det andra, utom skålen med kvicksilver,
vilken han icke misstänkte; men fortfarande erhöll han efter några timmar en bild på den
plåt, som lades in i skåpet. Skåpet föreföll förtrollat. Man kände nämligen då icke till,
43—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
Fig. 726. Titelbladet till den första läroboken
i fotografi på svenskt språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
