- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
692

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Äldre iakttagelser rörande ljusets kemiska verkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

692

FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.

Känslighetsbeteckningar enligt Scheiners, Eder-Hechts och Hurter £ Driffields
sensitometersystem.

[-Scheiner-grader Eder-Hecht-grader-]

{+Scheiner- grader Eder-Hecht- grader+} Hurter &
Drif-field-grader Ljusmängd i
sekund-meter-Ijus.
1 42 9 0.93
2 46 12 0.62
3 48 15 0.53
Lågkänslig ’ 4 50 19 0.44
5 53 24 0.33
6 56 31 0.25
7 58 39 0.21
8 61 50 0.15
Medelkänslig 9 64 64 0.12
10 66 82 0.10
11 68 104 0.08
Högkänslig ■ 12 71 133 0.06
13 74 170 0.05
14 77 216 0.04
Rapid - 15 80 276 0.03
16 82 351 0.023
17 84 448 0.019
Extra rapid < 18 86 510 0.016
19 88 727 0.013

758, som föreställer några påskliljor och ett par ljusröda tulpaner i en vas med
mörkblå dekor mot en mörkt violettblå fond. Som synes äro de gula påskliljorna och de
ljusröda tulpanerna alldeles för mörka, under det att fonden och vasens dekor blivit för
ljusa. (Jfr fig. 759, på vilken färgerna äro »tonriktigt» återgivna.)

Man studerar bäst plåtens känslighet för olika färger genom att låta ett spektrum
inverka på densamma; efter framkallningen erhåller man därvid en bild, ett spektrogram,
som tydligt ger besked om plåtens relativa känslighet inom olika spektralområden. Man
finner då, att bromsilverplåten har sin största känslighet i indigoblått, och att
känsligheten hastigt avtager åt spektrets båda ändar, åt dess röda ända hastigare än åt den
violetta. Fig. 761 (sid. 695) är en grafisk framställning av ögats och bromsilverplåtens
spektrala känslighet. Fig. 761 a visar ögats spektrala känslighet, d. v. s. det ljusintryck
spektrets olika färger göra på vårt öga. Av kurvan framgår att den optiska effekten
är störst i och närmast omkring spektrets gula och gulgröna områden. Fig. 761 b visar
den icke optiskt sensibiliserade bromsilverplåtens känslighet. Som synes har den sitt
känslighetsmaximum i indigoblått, ett område, i vilket den optiska effekten är
obetydlig. Däremot är den praktiskt taget okänslig för de optiskt starkt verksamma gula,
orangefärgade och röda strålarna.

År 1873 fann tysken H. W. Vogel, att man genom att färga bromsilvret kunde
bibringa det känslighet även för ljus av andra färger än dem, för vilka det
ursprungligen reagerade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free