Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Äldre iakttagelser rörande ljusets kemiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
sionsskiktet och fördelen är alltså, att man utan något särskilt gulfilter kan erhålla en
viss färgkorrektion.
Ett kompensationsfilter, som är avstämt så, att det vid användning av ett visst
färgkänsligt negativmaterial korrekt återger färgernas valörer, kallas tonriktigt. Den
heldragna kurvän g i fig. 761 visar spektrets inverkan på en med pinakrom sensibiliserad
plåt i förening med ett gulgrönt kompensationsfilter, vars absorption angives av den
streckade kurvan. Den prickade kurvan visar effekten vid förlängd exponering;
som synes överensstämmer denna kurva tämligen väl med kurvan a, som anger ögats
spektrala känslighet. Fig. 759 visar en på en pankromatisk plåt i samband med ett
tonriktigt filter tagen bild. Jämför den vidstående bilden av samma föremål, som är
tagen på en »vanlig plåt»!
Fig. 762. Ljusgårdsbildning. Upptagning på
icke ljusgårdsfri plåt.
Fig. 763. Samma motiv som fig. 762.
Upptaget på ljusgårdsfri plåt.
Vid upptagning av föremål med stora ljuskontraster uppträder ofta s. k. ljusgård
eller halation. Ljusgårdsbildningen visar sig däri, att föremålets starkast belysta
partier äro omgivna av en ljusning liknande en gloria, som uppstått genom att ljusverkan
har spritt sig omkring det belysta stället och även där påverkat bromsilvret. Detta
mycket störande fel har till följd att konturerna omkring starkt belysta partier
försvinna och detaljerna i dagerpartierna bli mindre accentuerade. Särskilt störande
uppträder ljusgårdsbildningen vid upptagning av interiörer mot fönster, vita
dräkter, solbelysta vita husfasader, brinnande lampor eller ljus o. dyl. Jfr fig. 762 och 763.
Man skiljer mellan reflexionsljusgård och diffusionsljusgård. Den förra beror på
att de ljusstrålar, som sekundärt utstråla från det ljusa emulsionsskiktets starkt
belysta partier, reflekteras av glasets baksida och påverkar skiktet bakifrån. Fig. 764 a
klargör detta fenomen. L är ett från kamerans objektiv kommande strålknippe, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
