Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Objektivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
712
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
Objektivet.
Fig. 796. Avbildning medelst en lins. Linsen O
ger av föremålet AB en upp och nedvänd bild ab.
Objektivet har till uppgift att projiciera en bild av föremålet på den ljuskänsliga
plåten. Ett föremål AB (fig. 796), som befinner sig på ett visst avstånd framför
objektivet O, avbildas bakom detsamma i bildplanet ab.
Det enklaste objektivet är hålobjektivet. Det utgöres av ett litet hål i en tunn
metallplåt, ett svart papper eller dyl. En med ett dylikt objektiv försedd kamera kallas
hålkamera och är till sin princip redan
beskriven (se sid. 665). För att bilden skall
bli någorlunda skarp och tydlig är det
nödvändigt, att hålet är mycket litet,
dock ej alltför litet, ty då uppträder i
störande grad böjningsfenomen, som
försämra skärpan. Man framställer på
enklaste sätt ett hålobjektiv genom att med
en glödgad nål sticka ett hål i ett svart
papper; hålet får då rena, d. v. s. icke
trasiga kanter, vilket är av vikt, för att bilden skall bli så skarp som möjligt. Bästa
resultatet med hålobjektivet erhålles vid ett visst förhållande mellan hålets diameter
och bildvidden; den senare är avståndet från hålet till plåten. Nedanstående tabell
anger lämpligaste håldiameter för en bestämd bildvidd.
Bildvidd Håldiameter Bildvidd Håldiameter
7.3 cm 0.3 mm 15 cm 0.5 mm
10 cm 0.4 mm 20 cm 0.6 mm
12 cm 0.45 mm 25 cm 0.65 mm
Hålobjektivet ger en fullkomligt korrekt centralperspektivisk avbildning, vilket
icke alltid är fallet med objektiv med linser; det ger därjämte oändlig djupskärpa, d. v. s.
näraliggande föremål avbildas lika skarpa som avlägsna. På grund av hålobjektivets
ringa ljusstyrka kan det emellertid endast komma till användning i de fall då en
mycket lång exponeringstid är möjlig, alltså knappast vid upptagning av levande
föremål. Någon fullkomligt skarp bild kan man aldrig erhålla med hålobjektivet,
men den mjuka teckning det ger kan i vissa fall vara till fördel och förlänar bilden
en viss mycket tilltalande mjukhet. Trots den ringa ljusstyrkan och den bristande
skärpan kan hålobjektivet icke frånräknas praktiskt värde, även om dess användning
naturligtvis måste bli mycket begränsad. Fig. 797 ger ett prov på vad man med en
dylik ytterst enkel optisk utrustning kan erhålla. Bilden är tagen med ett
hålobjektiv, vars diameter var 0.5 mm; bildvidden var i detta fall 15 cm, relativa öppningen
(se sid. 714) alltså 1: 300. Exponeringstiden var 30 sek.
Ersättes hålet med en positiv lins, en s. k. samlingslins, uppfångas ett större
strålknippe av de från varje enskild punkt av föremålet reflekterade strålarna,
varigenom naturligtvis en ljusstarkare bild erhålles (jfr fig. 796).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
