Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Kopieringsförfaranden med järnsalter - Kopieringsförfaranden med kromsalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFI. KOPIERINGSFÖRFARANDEN MED KROMSALTER.
725
kopior, vilkas hållbarhet överträffar alla medelst andra kopieringsmetoder erhållna
bilder, dock blir förfarandet — på grund av platinans höga pris — tämligen dyrbart och
har därför ringa praktisk användning.
För framställning av kopior efter ritningar, s. k. ljuskopior, har blåkopierings
förfarandet eller cyanotypien mycket stor praktisk användning. Även detta förfarande
grundar sig på ljuskänsligheten hos organiska järnsalter. Ett papper indränkes med
en lösning av ammoniumferricitrat och rött blodlutsalt (ferricyankalium). Vid
belysningen reduceras ammoniumferricitratet till motsvarande ferrosalt,
ammoniumferro-citrat, som vid den efter kopieringen följande behandlingen i vatten reagerar med
blod-lutsaltet och ger en blå fällning av turnbullsblått, varigenom en negativ kopia, d. v. s.
en sådan, som återger ritningen med vita linjer mot blå botten, erhålles. En enligt denna
metod framställd kopia kallas blåkopia.
Man kan erhålla en positiv kopia, om papperet prepareras med enbart
ammoniumferricitrat och efter belysningen behandlas med en lösning av gult blodlutsalt
(ferro-cyankalium), som med det obelysta ammoniumferricitratet ger en blå fällning av
ber-linerblått, men förblir vitt på de ställen, som genom ljuset fullständigt reducerats till
amm o niumf err ocitrat.
Ett annat ävenledes på järnsalternas ljuskänslighet baserat ljuskopieringsförfarande
är bläckför farandet. Om ett papper, som är preparerat med ett organiskt ferrisalt, belyses
under en ritning,förblir ferrisaltet oförändrat under de av ritningens svarta linjer
skyddade ställena, de övriga reduceras till ferrosalt. Behandlas den sålunda erhållna, endast
svagt synliga kopian med en lösning, som innehåller gallussyra, bildar denna med
ferrisaltet en violettsvart färgning, som består av bläck, under det att det av ljuset förändrade
saltet förblir färglöst. Man erhåller sålunda en positiv kopia av ritningen.
KOPIERINGSFÖRFARANDEN MED KROMSALTER.
Många fotografiska kopieringsförfaranden och fotomekaniska
reproduktionsme-toder äro baserade på alkalibikromaternas egenskap att vid närvaro av organiska ämnen
sönderdelas av ljuset, varvid bildas kromoxid, som har egenskapen att verka garvande
på en närvarande kolloid: gummi arabicum, äggvita, gelatin, fisklim etc., varigenom
dessa förlora sin ursprungliga löslighet resp, svällbarhet i vatten. Denna egenskap har
man på mångahanda olika sätt utnyttjat inom den fotografiska tekniken.
Att en blandning av kaliumbikromat och gelatin är ljuskänslig, och att den av
ljuset bildade sönderdelningsprodukten garvar gelatinet, upptäcktes 1852 av
engelsmannen Fox Talbot, som även, ehuru utan någon nämnvärd praktisk framgång,
försökte utnyttja detta förhållande till ett ståletsningsförf arande.
De första på bikromatgelatinets ljuskänslighet baserade förfarandena voro ljustrycket
och pigmenttrycket, av vilka det förstnämnda såsom varande ett fotomekaniskt
förfarande skall beskrivas under fotomekaniska reproduktionsmetoder, sid. 874. Båda dessa
förfaranden uppfunnos av fransmannen Poitevin 1855. Vid pigmenttrycket, som
förbättrades och utarbetades i nedan beskrivna form av engelsmannen Swan, utgår man
från ett på papper utbrett gelatinskikt, vari är inblandat ett i vatten olösligt färgämne,
pigment. Papperet, som i denna form föres i handeln under namn pigmentpapper, är icke
ljuskänsligt men bibringas ljuskänslighet, sensibiliseras, genom att indränkas med en
lösning av kaliumbikromat. Efter torkning belyses det under ett negativ, varvid bikro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
