Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Kinematografi - Kinematografiens teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
768
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
För att förebygga eldfara måste man därför vidtaga anordningar, som förhindra filmens
uppvärmning. Löper filmen genom apparaten med vanlig hastighet, är faran för
antändning mycket ringa, men skulle den endast några sekunder stanna i bildfönstret och
därvid utsättas för hettan i det kondenserade strålknippet, vilket kan inträffa, om
filmbandet brister eller om frammatningsmekanismen kommer i olag, blir risken för antändning
stor. Man kombinerar därför projektionsapparaten med en anordning, som
automatiskt avstänger strålknippet, om filmbandet av en eller annan orsak skulle stanna i
filmfönstret.
Stundom förekommer att man under någon längre stund vill projiciera en
enskild bild för att närmare studera ett visst intressant moment eller för att vid ett
föredrag låta en bild åtföljas av några
förklarande ord. Man måste då sörja för att
värmestrålningen i tillräcklig grad
elimineras. Detta kan ske genom att man i
strålgån-gen inför en s. k. kylkyvett, ett glaskärl med
planparallella väggar, som ^är fyllt med
vatten, eller bättre med en 1/2—1%-ig
lösning av kopparsulfat. Då emellertid en
dylik kyvett är obekväm ersätter man den
stundom med ett finmaskigt
metalltrådsgal-ler, vilket har egenskapen att i hög grad
avleda värmestrålningen utan att alltför
mycket avskugga ljusstrålarna.
Ett annat sätt att hålla temperaturen
i bildfönstret nere är att utsätta filmen för
en ständig luftström medelst en liten
motordriven fläkt.
En viktig och numera av
myndigheterna alltid föreskriven anordning för
förebyggande av eldfara är att innesluta
filmrullarna i eldsäkra behållare, s. k.
brandkassetter (se fig. 885). Dessa bestå av dosor av
järnbleck, i vilka filmhjulen med den därpå upprullade filmen äro inneslutna. Filmen
av- resp, pårullas i den mån den projicieras; skulle den antändas, så förstöres endast
det stycke, som för ögonblicket passerar apparaten, det övriga är skyddat av
brandkassetterna.
De hittills beskrivna projektionsapparaterna arbeta på så sätt, att filmbilden
projicieras under det moment den är i vila, därefter förmörkas bildfältet och under denna
mörka paus framryckes en ny bild.
Tydligt är att hur väl apparaten än är konstruerad, måste dock den ryckvisa
fram-matningen alltid medföra en stark slitning av filmen, då den ju vid den häftiga
broms-ningen och framryckningen utsättes för starka påfrestningar. Särskilt tar perforeringen
därvid skada, vilket har till följd, att bilderna bli hoppande eller skakande. En film,
som några hundra gånger passerat projektionsapparaten, är i regel mer eller mindre defekt
och har därför aldrig samma värde som en ny.
För att i största möjliga utsträckning skona filmen har man konstruerat apparater,
som äro baserade på principen kontinuerligt löpande film och optisk
Fig. 879. Schematisk bild av kopieringsapparat
för kinofilm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
