- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
887

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Skrivhjälpmedel - Skrivtecknen - Skrivmaterialet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKRIVHJÄLPMEDEL. SKRIVMATERIALET. 887

intresse för diplomatisk korrespondens. En god redogörelse för de inom affärslivet
brukliga formerna av lönnskrift finnes i Schneickert: Geheimschriften im Geschäfts- u.
Verkehrsleben, Leipzig, förlag Ludwig Huberti (utan årtal), till vilken vi här måste
hänvisa, då utrymmet ej tillåter oss att ingå närmare på detta område. Vi hänvisa även till
sid. 896, där s. k. chiffreringsmaskiner helt kort omnämnas.

De inom affärslivet använda telegrajcoderna kunna visserligen också ha till syfte att
för utomstående försvåra tydningen av vissa meddelanden, men främst ha de
önskvärdheten av telegramkostnadernas förbilligande att tacka för sin tillkomst. Man kan inom
detta område särskilja ordcoder och siffercoder. I de förstnämnda betecknar ett visst
code-ord antingen en hel fras (t. ex. »vi offerera Eder mot omgående telegramsvar») eller
en kvantitet, kvalitet, datum etc. Tendensen nu för tiden går ut på att konstruera coder
med ord om vardera 5 bokstäver (i vissa fall 3 bokstäver). Dessa ord kunna sedan
sammansättas till 10-bokstaviga ord, vilka taxeras såsom vartdera ett ord, ifall detta är
bildat av stavelser, som kunna uttalas enligt gängse bruk på något av 8 (i det
internationella telegrafreglementet särskilt angivna) språk. Till denna typ höra bl. a. A. B. C. 5th
i mproved och 6th edition.

Sijfercoderna åter möjliggöra återgivandet av en hel serie fraser resp,
kvalitets-och liknande beteckningar i ett enda ord. Man utgår härvid vanligen från 10-siffriga
tal, vilka genom särskilda coder eller »kondenseringstabeller» kunna förvandlas till
10-bokstaviga, uttalbara ord. En av de många variationer, som denna princip möjliggör, är
följande: I ett 10-siffrigt tal har man överenskommit, att den första siffran skall syfta
på offerter, den andra på kvantiteter, den tredje och fjärde på kvaliteter, den femte på
leveranstider, sjätte och sjunde siffrorna på priset och den åttonde på destinationsorten;
de båda sista användas för kontrolländamål. Om den första siffran är 1, betyder den
måhända: »vi offerera Eder fast», om den är 2: »vi offerera mot svar senast måndag» etc.
Om andra siffran är 1, betyder den t. ex. 10 balar, om den är 2, 25 balar etc. Skulle man
nu vilja telegrafera följande: »Vi offerera Eder mot telegramsvar senast tisdag 25 balar
kaffe Santos N:o 7 för leverans nästa månad till ett pris av 12,70 cents per pound
Göteborg», kommer det därav sammansatta talet måhända ursprungligen att bliva 32072385,
vilket ger 8 siffror; för kontrolländamål tillägges summan av dessa 8 siffror eller 30, vilket
resulterar i det 10-siffriga talet 3207238530. Detta återigen »översättes» med hjälp av en
kondensationstabell till det 10-bokstaviga ordet »kocigoxaja», vilket taxeras såsom ett ord.

Då vi av utrymmesskäl icke kunna lämna en närmare redogörelse för hithörande
förhållanden, måste vi hänvisa den intresserade till speciallitteratur.1

Skri v m a t e r i a l e t.

Beskaffenheten av det material, på vilket »skrivning» verkställes, har ofta varit av
utslagsgivande betydelse för skrivtecknens form och naturligtvis i ännu högre grad för
skrivverktygens konstruktion.

Sålunda är det tydligt, att de babyloniska skrivtecknens tillspetsade form — vilken
givit upphov till benämningen »kilskrift» — varit betingad av den omständigheten, att

1 Se t. ex. Stern: Kabel-Codes, i Zeitschrift fur handelswissenschaftliche Forschung, årg. IV,
sid. 209 ff., Kahn: Die Anwendung des Zahlencode im Kabelverkehr, samma tidskrift och årgång,
sid. 70 ff. samt Hellauer: Telegrammschlüssel (Cable-Codes) i Grundriss der Betriebswirtschaftslehre,
Band 13, sid. 275, Leipzig 1928. En kritisk framställning av olika system finnes i Mahlberg: Die
Grundlagen der Telegraphen-Codes, Leipzig 1921.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:20:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0901.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free