Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Skrivhjälpmedel - Skrivverktygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
900
KONTORSTEKNIK.
Ungarna, märkning av dessa efter kopieringen (»kop») och automatisk uppsamling av
kopiorna.
På de flesta fabrikaten får kopiepapperet först passera genom en vattenbehållare
för erhållande av nödig fuktighet (Post’s Express, Soennecken, Stolzenberg, Triumph och
Victoria), medan däremot Roneo använder speciellt preparerat kopiepapper och därför
understundom benämnes »torrkopieringsmaskin».
Kopieringsmaskinerna hava emellertid med åren fått en allt farligare medtävlare i
det enklaste arbetsbesparande kontorstekniska hjälpmedel som väl finnes, nämligen
karbonpapperet (ett patent å dylikt papper beviljades år 1810 i Paris åt fransmannen
Uhermite). När detta började användas inom affärskontor torde vara svårt att utreda,
men säkert är, att redan några av de första uppfinnarna av skrivmaskiner hade
uppmärksammat dess betydelse. Och redan i det första prospektet från Remingtonbolaget
fram-hålles bland fördelarna med skrivmaskinen den, att ett flertal kopior bekvämt kunde
utfärdas med hjälp av karbonpapper.
Det är emellertid icke blott för erhållande av kopior utav brev, räkningar och avtal, som
karbonpapperet numera kommer till allt vidsträcktare användning utan måhända än
mera för bokföringsändamål. Här är icke platsen att ingå på de mångfaldiga
metoder, som gå ut på att verkställa olika slag av bokföringsnoteringar med hjälp av
karbon-genomskrift.1 Endast så mycket bör måhända framhållas, att ett stort antal
speciella apparater konstruerats för underlättande av dylik genomskrift. Den enda
svenska apparat av hithörande typ, som förtjänar omnämnas, är den av V. Vilkenson
uppfunna och av V. Svensson förbättrade »Kontographen», som möjliggör införande i
bunden dagbok samtidigt med debitering på ett, kreditering på ett annat kontoblad och
kontiollanteckning på den bokförda verifikationen.
Slutligen bör bland de mekaniska anordningarna för verkställande av kopiering
nämnas de moderna fotografiska kopieringsanordningar, som börjat användas för snabbt
reproducerande av viktigare affärshandlingar, t. ex. kontrakt, konton, ritningar,
statistiska tabeller eller samlingar av tidningsurklipp. Originalhandlingarna spännas i regel
med enkla anordningar fast vid ett bord och belysas med elektriska lampor.
Fotograferingen sker med specialkonstruerade kameror direkt på ljuskänsligt papper. Genom ett
särskilt prisma omkastas bilden på det ljuskänsliga papperet, så att negativet direkt kan
utnyttjas; vill man ha positiva bilder måste negativet i sin ordning fotograferas, något
som dock endast sällan sker i praktiken. Genom åtskilliga sinnrika anordningar för
automatisk växling av papper, framkallning, fixering och torkning nedbringas
framställningstiden till ett minimum i jämförelse med det avskrivnings- och
kollationerings-förfarande, som eljest skulle behöva användas. Kopior kunna framställas från
frimärks-storlek upp till c:a 1 x 2 meter. De mest kända fabrikaten äro de amerikanska Photostat
och Rectigraph samt de tyska Kontophot-Goerz och Foto-Clark.
Dupliceringsanordningar. Medan man med de i det föregående behandlade
kopie-ringsanordningarna avser att erhålla ett mindre antal kopior av ett original, vill man
med hjälp av dupliceringsanordningar mångfaldiga skriftstycken i större upplagor (de
fotografiska kopieringsmetoderna kunna härvid sägas intaga en mellanställning).
Den äldsta apparaten för detta ändamål är hektografen, för vilken man använder
en särskild massa (sedan år 1859 framställd av hm och glycerin) och ett speciellt bläck
(först framställt av Kwaisser och Hussak år 1879). Numera tillverkas även för van-
1 Se härom närmare Sillén: Moderna bokförings metoder, 3 uppl., Sthlm 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
