Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forntidens mått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
storartade bygnadsverk förutsätter ett sorgfälligare
begagnande af mått. Deremot går man säkerligen för
långt, om man vill påstå, att egypterna härledt
sina mått från jordens naturliga storlek och att de
följaktligen för fyra och ett halft årtusenden sedan
umgåtts med en tanke, som i vår tid haft ett så stort
inflytande på måttens ombildning: tanken att grunda
ett så kalladt naturligt måttsystem.
Åsigten, att egypternas normalmått var härledt från
jordens omkrets, stöder man på det förhållandet,
att sidan till den stora memfispyramidens bas
skall noggrant ha varit 1/500, nilmätarens aln
(äfven kallad den heliga alnen) 1/200000 af en
grad. Dessa och en mängd andra sifferuppgifter,
som man framletat ur de gamla författarnas skrifter,
anföras som bevis på, att redan egypterna utfört en
gradmätning, hvarigenom de skaffat sig en noggrann
kännedom om vår jords storleksförhållanden, och derpå
grundat sitt måttsystem. Men antagandet af en sådan
gradmätning, hvilken, om ej förr, skall ha blifvit
utförd af Eratostenes emellan Syene och Alexandria,
är lika osäkert som de föreställningar, vi i allmänhet
göra oss om egypternas astronomiska och matematiska
vetande. Sannolikt uppskatta vi det allt för högt, och
fornforskarnas begär efter öfverraskande upptäckter
finner gerna djupare sammanhang, der endast slumpen
drifvit sitt spel.
De egyptiska längdmåtten voro härledda från
menniskokroppens proportioner. En menniskas
längd, orgyien (6,231 fot), delades i fyra delar
eller alnar. Sjettedelen af en orgyie utgjorde en
fot. De mindre måtten voro härledda från en spann,
spitame, en handbredd, palme, och en fingerbredd,
daktylos. Längden af ett vassrör, kalamos, gaf
stången, 10 egyptiska fot; 60 stänger voro ett stadium o. s. v.
Till bestämmande af ytors storlek, något som i
ett land, der alla råmärken utplånades genom de
årliga öfversvämningarna och ofta återkommande
gränsbestämningar sålunda blefvo nödvändiga, måste
vara en ganska vigtig offentlig angelägenhet, antog
man helt naturligt qvadraten på längdmåttet. Det
vanligaste ytmåttet var arura, en qvadrat om 190
fots sida. Cirkelns indelning i 360 grader var redan
bekant hos de gamla egypterna.
Med hebreernas mått äro vi mera förtrogna än med
egypternas, en omständighet, som förklaras deraf,
att i de bibliska berättelserna, i synnerhet
beskrifningen om templet, finnas ganska noggranna
måttuppgifter. De judiska måtten tyckas allesammans
vara af egyptiskt ursprung, ehuru man äfven skulle
kunna antaga, att samma naturliga storheter, som
lemnade egypterna enheterna för mått, såsom liggande
helt nära till hands, äfven hos judarna tjenade
till utgångspunkter. En dagsresa utgjordes af 200
egyptiska stadier, omkring 125000 fot; milen (3732
fot) innehöll 1000 steg. Det fans två slags fotmått:
den stora lagligen erkända foten, seraim (1,2374 fot),
och den lilla, seret (0,9333 fot) o. s. v.
Särdeles utbildadt var måttsystemet hos araberna,
hvilka drefvo en vidsträckt handel ej blott med
Egypten, utan äfven längs Medelhafvets kuster och
i Asien. Tjockleken af ett kamelhår antogs som det
minsta måttet: det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
