Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Propellern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fartygsskrufven också haft kunskap om Du Quets ide,
har han dock ej begagnat sig deraf.
Bernoulli stälde saken på hennes rätta punkt,
då han utgick från den fullkomligt nya tanken att
låta den väderqvarnslika apparat, som han ville
anbringa under fartyget, sättas i rörelse, icke af
strömdraget, utan af en inuti fartyget befintlig kraft
och derigenom framdrifva detta. Härmed var ock iden
till propellern gifven, och äran häraf tillkommer den
snillrike schweizaren. Det pris, som Bernoulli för
sin afhandling erhöll af akademin, var väl förtjent;
likväl blef sjelfva saken utom de lärdas krets föga
uppmärksammad, och Paucton, som näst efter honom
återkom dertill i sitt arbete »Teorin för den
arkimediska skrufven» (Paris 1768), upprepade endast
det ofvan nämda förslaget. Men i afseende på det
praktiska utförandet gaf han några vinkar, hvilka,
märkvärdigt nog, i nära hundra år varit glömda och
förbisedda, så att en senare tid kunnat framställa
dem som någonting nytt. För att undvika olägenheten
af skruffartygens allt för stora djupgående genom
propellerns anbringande under fartyget föreslog
Paucton att i stället för en skruf använda två, en
på hvardera sidan af fartyget, eller ock en enda vid
dess förstäf. Ofullkomligheten af den tidens mekaniska
hjelpmedel och svårigheten att med tillfredsställande
grad af noggranhet utföra ett sådant maskineri som det
föreslagna voro utan tvifvel de förnämsta orsakerna
till, att Bernoullis och Pauctons ideer ej ledde
till något praktiskt resultat. Paucton förklarade
vidare, att propellern utan olägenhet skulle kunna
delvis höja sig öfver vattnet; vingarnas storlek
och omloppshastighet borde rätta sig efter fartygets
storlek o. s. v.
Fig. 22. Daniel Bernoulli.
Den kraft, som skulle frambringa propellerns rörelse,
kunde på den tiden ej blifva annat än djurs eller
menniskors muskelkraft. Endast några få år förut hade
Watt börjat arbeta på ångmaskinens förändring, och på
hans användande som motor för fartygs framdrifvande
var ännu ej att tänka. Men då Fulton i början af
detta århundrade bygt sina första ångfartyg, hvilkas
framgång öfvertygat äfven den envisaste tviflare,
var tiden inne att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
