Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Propellern - Väderqvarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att här skärskåda den mängd förändringar och
förbättringar, som blifvit föreslagna, skulle föra
oss allt för långt; de omfatta för öfrigt endast
propellerbladens olika böjning och proportioner, men
innehålla ingenting i sjelfva principen nytt. Lika
litet kunna vi ingå i några praktiska enskildheter
innan vi tagit kännedom om ångmaskinen. Till en början
har vår uppgift endast varit att antyda uppfinningens
teori och framlägga en kort historik deröfver, och för
detta ändamål må det redan anförda vara tillräckligt,
tills vi i detta verks tilläggsband få tillfälle att
närmare redogöra för propellerfartyget.
Väderqvarnen. Vi öfvergå nu till en af propellerbåtens
anförvandter: väderqvarnen. En ytlig betraktare af
båda dessa föremål skall helt säkert snarare märka
de skenbara motsatserna än den öfverensstämmelse,
som råder i de principer, efter hvilka båda
verka. Propellern är nedsänkt under vattenytan,
och väderqvarnsvingen svänger högt uppe i luften;
den ena ilar genom hafvet från kust till kust, medan
den andra deremot fullgör sitt arbete på ett och
samma ställe; den ena roterar i ett stillastående
medium, den andra drifves af det medium, hvari han
roterar; den ena meddelar och den andra mottager
rörelse. Dessa förhållanden äro hvarandras motsatser,
och dock sammanfalla båda under en och samma lag.
Fig. 31. Vindens verkan på väderqvarnsvingen.
Visserligen har man äfven på ett och annat ställe bygt väderqvarnar,
hvilkas vingar konstruerats efter andra grunder än skeppspropellerns blad.
Tänker man sig en ångbåt med skofvelhjul, liggande för ankar i en häftig
ström, sträfvar tydligen vattnets stöt mot skoflarna att kringdrifva hjulen.
En liknande anordning, der hjulets axel, i stället för
af en ångbåt, uppbäres af en pråm, på hvilken dessutom
är anbragt ett af samma hjul drifvet qvarnverk,
kallas för en skeppsqvarn. På land kan man använda
vindens kraft på samma sätt som vattenkraften vid
skeppsqvarnen derigenom, att man medelst en kåpa
kring hjulets ena hälft skyddar denna mot vindens
inverkan. Dylika väderqvarnar förhålla sig till
de vanliga ungefär som hjulfartygen till dem med
propeller. I följd af de praktiska svårigheterna
vid deras utförande användas de dock ytterst
sällan. Lägges en propellerbåt för ankar i en stark
ström, skall det mot propellern strömmande vattnet
sträfva att kringvrida honom, och på samma sätt
drifver vinden väderqvarnens vingar; ty dessa äro,
liksom propellerns blad, ingenting annat än delar af
en kring sin axel gående skrufgänga.
Om en vindstöt träffar vinkelrätt mot en yta, liksom
vattnet mot skeppsqvarnens hjulskoflar, sträfvar
han att åstadkomma en i samma riktning gående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
