Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderqvarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att magasinera denna kraft från den ena dagen till
den andra, är väderqvarnarnas användbarhet inskränkt
till sådana ändamål, der drifkraftens föränderlighet
ej medför någon nämnvärd olägenhet. För den större
industrin äro dessa maskiner således ej lämpliga.
Väderqvarnens historia är, liksom de flesta mycket
gamla uppfinningars, höljd i dunkel. Sannolikt
är, att hon användes i Asien, långt innan hon var
känd i Europa. Allt sedan menniskan underkastades
budet att äta sitt bröd i sitt anletes svett,
har hon sträfvat att göra detta bud för sig så
litet tryckande som möjligt samt för detta ändamål
sökt göra naturkrafterna till sina tjenare, och
väderqvarnen utgör en bland de första frukterna
af dessa försök. Af hvem och i hvilket land denna
uppfinning först gjordes, är oss nu omöjligt att
utröna. En arabisk resande, Ibn Hankal, omnämner,
att redan i nionde seklet väderqvarnar voro i bruk i
det persiska höglandet. Att kännedomen om dem under
korstågen kom från orienten till Europa, är åtminstone
högst sannolikt. Den första kända urkund, som vitnar
om väderqvarnars tillvaro i Europa, är ett diplom af
1105, hvari ett kloster i Frankrike erhåller rätt att
bygga sådana. Från Frankrike spreds kännedomen om dem
till England. År 1393 skall den första väderqvarn i
Spanien blifvit bygd. De holländska väderqvarnarna med
fast underbygnad och rörlig öfverdel uppfunnos först
omkring medlet af 17:e århundradet. Bland framstående
vetenskapsmän, som syselsatt sig med väderqvarnens
teori, beräkningen af vingarnas lämpligaste form och
hastighet, kunna vi nämna Parent, Daniel Bernoulli,
Maclaurin, Euler, Smeaton, Coulomb och Coriolis.
Fig. 32. Den historiska tobaksqvarnen på slagfältet vid Leipzig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
