Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftbalongens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I mars samma år (1784) företog Blanchard, som
redan långt före bröderna Montgolfier syselsatt sig
med konstruerande af luftfartyg och flygmaskiner, sin
första luftfärd. Hans balong var försedd med åror och
styrinrättning (fig. 117), om hvilkas gagn Blanchard
efter sin återkomst var fast öfvertygad. Han påstod
sig ha stigit 2000 fot högre än någon luftseglare
före honom. Den första qvinna, som vågade det farliga
företaget, var en madame Thible, som till Gustaf
III:s ära uppsteg i Lyon den 4 juni 1784.
De flesta af dessa färder sakna egentligt
intresse. Ett sådant eger deremot den första verkliga
luftresan, d. v. s. en resa i bestämd, beräknad
riktning och öfver en betydligare sträcka.
Den smalaste delen af det sund, som skiljer England
och Frankrike från hvarandra, håller i bredd fyra
mil. Calais i Frankrike och Dover i England äro de
båda närmast belägna punkterna. Från den sistnämda
orten försökte Blanchard den 7 januari 1785, åtföljd
af amerikanen Jeffries, resa öfver till Frankrike, och
hans företag lyckades fullkomligt. Efter en färd af 2
timmar och 32 minuter kommo de resande lyckligt ned i
skogen vid Guines, ett stycke från Calais. Så lyckligt
resan än aflopp, var hon dock ej utan sina faror,
emedan balongen vid slutet af den samma gick temligen
lågt. Luftseglarna måste, för att lätta honom, kasta
den sista ballasten, provianten, sina böcker, kläder
och ankaret i hafvet; ja, de hade till och med redan
beslutit i nödfall hänga sig fast i tågverket och kapa
gondolen. Denna sista åtgärd blef dock ej behöflig;
de anlände välbehållna på fransk botten, sedan Calais’
invånare länge och ej utan oro först med tuber och
sedan med blotta ögonen sett dem sväfva fram öfver
Kanalen. Man mottog dem med det största deltagande,
rika skänker i penningar belönade den oförskräckte,
hittills i Frankrike ej efter förtjenst uppskattade
Blanchard, och ett monument, som upprestes i närheten
af Calais på det ställe, der han först satt foten på
fasta landet, bevarar minnet af den djerfva bragden.
Ty värr, blef den lyckliga utgången af dessa vågade
företag orsak till en af de sorgligaste tilldragelser,
som luftseglingens historia känner. Då Pilâtre de
Rozier fick underrättelse om Blanchards resa, beslöt
han, sporrad af ärelystnad, att följa exemplet och i
sin tur göra en resa från Frankrike till England. Den
efter hans egna ideer konstruerade balongen utgjorde
en högst farlig förening af montgolfieren och
charlieren; under en med vätgas fyld stor balong
var nämligen anbragt en cylinderformig del, der luft
skulle förtunnas med eld. Förgäfves varnade man honom
från alla håll; äfven Charles sade varnande till
honom: »Min vän, ni hänger ett krutfat öfver elden»,
men hans beslut stod ej att rubba. Under mycket
ogynsamt väder uppsteg dubbelbalongen den 13 juni
1785 i Calais. Snart sågs han sväfva öfver hafvet,
men en vindstöt kastade honom tillbaka till kusten,
och luftseglaren, som i så stormigt väder ej tycktes
vilja fortsätta resan, beredde sig att stiga ned och
drog för detta ändamål på en bristfälligt inrättad
ventil. Gasen strömmade ut, men ventilen ville ej
mer gå igen, och med en förfärlig hastighet störtade
balongen mot marken. En egen ironi af ödet ville,
att fallet skedde några steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
