Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fallskärmen - Greens luftresa öfver Kanalen - Guérins ofrivilliga luftfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om hjelp var det sista, man hörde af
henne. Hon upptogs från gatan ett lik med krossad
hufvudskål. Balongen var tom och så godt som oskadad,
men gasen nästan helt och hållet förtärd.
Vid sidan af namnet Blanchard finna vi en mängd andra,
som gjort sig bekanta genom sina luftresor: Jacques
Garnerin och hans brorsdotter Elise, Robertson, Margat
Coxwell, men framför alla de båda Green, Charles och
George, fader och son, på senare tid bröderna Godard
och den mångfrestande Nadar i Paris. Deras öden kunna
erbjuda romanförfattaren många spännande episoder,
men för vårt ämne äro de af föga intresse.
Greens luftresa öfver Kanalen. De båda Greenarnas
luftfärder kunna räknas i hundratal, men framför alla
intressant är den resa, som Charles Green i november
1836 gjorde från London. Resan öfver Kanalen hade
sedan Pilâtre de Roziers olyckliga färd blifvit flera
gånger utförd dels från England, dels från Frankrike,
då Green den 7 november 1836 med två personer i sitt
sällskap uppsteg från London. Hans stora balong var,
i stället för den dyra vätgasen, fyld med den mycket
billigare, men ej så lätta kolvätegasen (lysgas). De
resande hade ännu vid aftonens inbrott Englands
jord under sina fötter; dock rörde sig balongen
otvifvelaktigt i riktningen mot franska kusten. Det
blef natt. Luftseglarna sväfvade öfver den stormiga
Nordsjön; de visste det af vågornas brus, som de hörde
djupt under sig, medan balongen rastlöst sköt sin bana
fram genom de öfre regionerna. På långt afstånd se de
ett ljushaf; det är Calais, och balongen sväfvar snart
högt öfver dess torn allt längre bort på sin luftiga
färd. Det är redan midnatt; då varsnar man i fjerran,
utom många andra tätt på hvarandra följande orter,
en ny af betydligt omfång. Man ilar fram öfver det
af gaslågor upplysta Liège, men äfven dessa ljus
slockna, och våra resande äro de enda väsen, som,
höljda i nattens dunkel och med den mot mörkret matt
afstickande balongen öfver sina hufvuden, genomsegla
rymden. Resan går öfver Belgien och den preussiska
Rheinprovinsen; redan se de på morgonen ljuslågor åter
skimra upp öfver allt, tills dagen slutligen helsar
dem och solen höjer sig öfver jorden. Ett herligt
landskap med kullar och dalar utbreder sig under deras
fötter, morgondimmorna skingra sig, och de besluta sig
nu för att stiga ned. Ankaret faller, folk är redan
ute på fältet, man har sett dem och skyndar att vara
dem behjelplig vid balongens fastgörande. De erfara
till sin förvåning, att de befinna sig i Nassau,
i närheten af Weilburg, och sålunda tillryggalagt
vid pass 60 mil på nitton timmar.
Guérins ofrivilliga luftfärd. Att det äfven kan
finnas ofrivilliga luftseglare, se vi af en händelse,
som 1843 tilldrog sig i Nantes. Luftseglaren Kirsch
hade der annonserat en stor uppstigning. En ofantlig
folkmassa trängdes i och omkring promenadplatsen La
Fosse. Redan var balongen fyld och allt färdigt till
afresan, då plötsligt det ena af de båda tåg, hvarmed
han var fäst vid två master, sprang. Det andra var nu
ej längre tillräckligt att hålla honom, och balongen
höjde sig, förande med sig gondolen, som endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
