Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftpumpen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Otto von Guericke, kurbrandenburgskt råd och
borgmästare i Magdeburg, sökte åstadkomma en bättre
metod för detta slags undersökningar. Nära förtrogen
med vetenskapens då varande ståndpunkt, då han i
Leijden ifrigt studerat matematik och filosofi,
riktade han sina forskningar hufvudsakligen på de
meteorologiska och astronomiska företeelserna. Han
var den förste, som uttalade åsigten om kometernas
regelbundna återkomst, vi känna honom som uppfinnare
af elektricitetsmaskinen och andra vigtiga apparater
och metoder, och liksom han i allmänhet tog en
liflig del i alla nya upptäckter, var han äfven den
förste, som i Tyskland upprepade de torricelliska
försöken. Född 1602 i Magdeburg, dog han 1686 i
Hamburg, der han efter ett verksamt lif på gamla
dagar bosatte sig hos sin son.
De talrika experiment, som Guericke anstälde och
som i synnerhet stodo i samband med studiet af det
lufttomma rummet, har han sjelf i ett särskildt arbete
beskrifvit. Först tog han en mycket stor sugpump
och lät anbringa den i bottnen på ett för öfrigt på
alla sidor tillslutet vattenkärl af trä, så att det
senares innehåll vid kolfvens nedgående inträdde i
pumpen och ett lufttomt rum således måste uppstå i
kärlet. Men han hade knapt börjat sätta apparaten i
gång, förr än luften från alla sidor
genom hundrade springor och porer och med ett buller,
som om vattnet befunne sig i
den starkaste kokning, inträngde i kärlet.
Fig. 133. Luftpumpens princip.
Fig. 134. Otto von Guerickes första luftpump.
Sedan träet sålunda visat sig allt för poröst,
begagnade Guericke vid sina försök metallkärl, som
han gaf mindre dimensioner och formen af ihåliga
kulor. Sugpumpen bibehöll han, men afstod deremot
från vattnets medverkan. Han begagnade sig endast
af luftens expansibilitet. Den princip, som ligger
till grund för denna och alla senare luftpumpar,
åskådliggöres af fig. 133. Om
BC är en fullkomligt cylindrisk pumpstöfvel af
metall, hvari kolfven D lufttätt kan röra sig, måste
rummet ofvanför denna bli lufttomt, när kolfven går
ned, så framt nämligen genom halsen a ingen luft kan
från kärlet A inkomma i rummet ofvanför kolfven. Men
finnes genom denna hals en öppen förbindelse
mellan kolfven och det lufttäta kärlet A, går den
i A befintliga luften i följd af sin expansibilitet
öfver i pumpstöfveln. Den senare kan derför ej blifva
lufttom; men den luft, som rummet ofvanför kolfven
innehåller, måste blifva förtunnad och blifva det
allt mera, i samma mån kolfven går längre ned, ty
samma luftmängd, som förut endast fylde kärlet A,
måste nu äfven fylla rummet i pumpstöfveln ofvanför
kolfven. Kunde man nu på något sätt skaffa bort den
luftmängd, som från A inkommit i pumpstöfveln, utan
att hon ginge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
