Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Speglar som kulturmedel - Ljusets reflexion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprörda yta kallas derför äfven betecknande dess
spegel. Och i sjelfva verket spegla sig solen,
stjernorna, molnen och de omgifvande föremålen
deri. Hon har utan tvifvel länge varit menniskans
enda spegel, fastän man sedan årtusenden egt andra
fullkomligare, om än kostsammare.
Spegeln är ett universelt redskap. Ehuru för hans
uppfinning måste ha erfordrats en viss grad af
iakttagelseförmåga, eftertanke och konstfärdighet,
finner man honom i olika former öfver hela jorden samt
till och med bland de minst odlade folken. Färgade
glasperlor och små handspeglar äro två af de
verksammaste kulturmedel bland råa naturfolk. Hvad
guld och all konst ej förmå, det verka dessa fåfängan
eggande föremål. De framkalla närmande, förtroende,
utbyte och slutligen vana vid arbete för att skaffa
medel för tillfredsställande af de växande behofven.
Å andra sidan finna vi i de gamla grekernas grafvar
speglar, hvilka detta högst bildade af alla den gamla
verldens kulturfolk som en skönhetens symbol lade i
de aflidna qvinnornas grafvar.
De gamlas speglar voro merendels af metall; likväl
fans det äfven ganska tidigt sådana af glas, hvilka
kommo från det genom sin glastillverkning berömda
Sidon, under det att metallspeglarna erhöllos från
Brundusium (Brindisi). Metallspeglarna förfärdigades
vanligen af en blandning af koppar och tenn.
Plinius omnämner äfven silfverspeglar, och det
anmärkes, att Praxiteles tillverkat dylika.
Under romarväldets yppigaste tid hade väl äfven en
och annan speglar af guld. Nero skall hafva egt
en spegel af smaragd, men det är anledning förmoda, att ädelstenen icke
egentligen var en spegel, utan snarare slipad
som ett genomskinligt glas, liksom våra glasögon,
ty Nero betjenade sig deraf för att betrakta
gladiatorsstriderna på arenan. Bergkristall,
obsidian m. fl. mineral begagnades äfven till
speglar.
Fig. 200. Ljusets reflexion.
De antika speglarna äro vanligen små, runda eller
ovala med ett handtag. Likväl egde qvinnorna äfven
stora speglar, i hvilka de kunde skåda hela sin figur,
och de rika hade särskilda slafvar, hvilkas åliggande
var att hålla spegeln, medan han användes. Man kände
äfven i forntiden de bugtiga speglarna, så väl de
konvexa som de konkava, och begagnade sig deraf. Men
innan vi gå vidare i beskrifningen af speglarna,
måste vi först göra oss reda för ljusets återkastning.
Ljusets reflexion. Hvarje kropp reflekterar eller
återkastar ljus i större eller mindre grad; minst
är detta fallet med gaserna, af hvilka många derför
under vanliga förhållanden äro osynliga. Om vi låta
en ljusstråle falla på en väl polerad yta (fig. 200),
en s. k. plan spegel, återkastas han på det sätt,
att vinkeln, under hvilken han bortgår från spegeln,
är jemnt lika stor med den vinkel, hvarunder han
träffar denna (anfallsvinkeln vcb lika stor med
reflexionsvinkeln v’cb), hvarjemte de infallande och
återkastade strålarna innehållas i ett plan, som står
vinkelrätt mot spegelytan. Om man tillsluter fönstret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
