Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camera obscuran - Laterna magican eller trollyktan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
passera linsen, som sammanbryter dem med hvarandra,
och först sedan medelst den bugtiga spegeln kastas på
glasplattan. Är den senare mattslipad, synes bilden
på den samma, förutsatt att linsen är riktigt instäld,
hvilket kan ske medelst det skjutbara främre röret. Är
glasplattan helt och hållet genomskinlig, måste man
uppfånga bilden på ett genomskinligt papper. Hufven
tjenar till bländglas för att hindra ljuset att
intränga från sidan.
Camera obscuran hör till de mest använda optiska
instrument, ty hvarje fotograf begagnar och måste
begagna sig deraf. Hon uppfans redan i medlet af
16:e århundradet af napolitanen Porta, hvilken
syselsatte sig med undersökningar af ögat, men har
först i det senaste århundradet nått sin största
fullkomlighet, sedan hon spelt ut sin rol som
en roande leksak och antagit den vigtigare af ett i praktiskt
hänseende nyttigt instrument. De fotografiska
apparaterna hafva ej blott en enda lins, utan hela
linssystem för att undvika så väl den sferiska som
den kromatiska afvikelsen.
Fig. 248. Portativ camera obscura.
Fig. 249. Laterna magica.
Laterna magican eller trollyktan. Denna apparat
har redan länge varit bekant och uppfans sannolikt
af Athanasius Kircher omkring 1640, ehuru många
påstå, att Roger Bacon 400 år förut begagnat sig
af henne. Hon har på senare tiden åter kommit i
bruk, emedan man betjenar sig af henne för att
åstadkomma så kallade dimbilder (dissolving
views) och vid förstoring af mikroskopiskt små
föremål. Apparaterna för sistnämda ändamål kallas,
allt efter som ljuskällan utgöres af en vanlig lampa,
ett i brinnande hydrooxygengas glödande kalkstycke
eller solen sjelf, lamp-, hydrooxygengas- eller
solmikroskop. I sin inre sammansättning skilja de
sig ej väsentligt från laterna magican. Denna består till sitt
yttre af en helt och hållet tillsluten låda med ett
på ena sidan utskjutande rör (fig. 251). Inuti denna
låda befinner sig en klart brinnande lampa och bakom
denna en konkav spegel, som kastar alla strålarna
parallela framåt. I röret stå två konvexa linser
(bäst är att använda en plankonvex och en bikonvex);
mellan den andra linsen och lågan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
