Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ögat - Seendet med ett öga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tränga nu från aa’ ljusstrålar in i ögat, undergå
de redan vid passagen genom den, genomskinliga
hornhinnan bb’ en afvikning, och den betydligaste
af alla, ty de medier, som ljusstrålen på vägen
till näthinnan har att passera, skilja sig till
sina brytningsförhållanden mycket litet ifrån
hvarandra. Linsen är på visst sätt endast en
förfiningsapparat; genom förändring af läge och
kullrighetsförhållanden verkar han nämligen, att
strålarna, de må vara parallela eller mer och mindre
konvergerande, i ett normalt öga alltid förena sig på
näthinnan i ff’, och gör det sålunda möjligt att tydligt
urskilja föremålen på mycket olika afstånd. Dessutom
gör han sannolikt bilderna akromatiska.
Fig. 255. Månens skenbara storlek.
Är linsen så beskaffad, att föreningspunkten för de
från medelafståndet kommande strålarna eller bilden
faller framför näthinnan, skola de strålar, som från
ett närmare afstånd intränga i ögat, kunna förena
sig på näthinnan och der frambringa skarpa bilder,
de deremot, som komma från aflägsnare föremål och
förena sig framför näthinnan, der endast frambringa
otydliga bilder, emedan strålarna här redan åter
divergera. Sådana ögon kallar man närsynta; linsen
har här en allt för kort brännvidd och är allt
för mycket kullrig. Denna olägenhet kan afhjelpas
genom motsvarande spridningslinser; derför äro också
glasen i glasögon för närsynta bikonkava linser. Hos
långsynta eger det motsatta förhållandet rum: den
tydliga bilden skulle uppstå först bakom näthinnan,
och strålarna måste derför genom användning af konvexa
glas göras mera konvergerande.
Seendet med ett öga. Den ansträngning, vi
göra för att inrikta vårt öga för olika afstånd, kalla vi ögats
ackommodation. Sannolikt har den dertill erforderliga
muskelverksamheten ett ej obetydligt inflytande på vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
