Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stereoskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den skematiska afbildningen i fig. 272 åskådliggör
denna anordning och dess verkningssätt. Från bilderna
a och b gå strålarna f in i prismerna c och
d, brytas af dem i riktningen h och komma så in i
ögonen, hvilka se bilderna som en enda i riktningen
hi. Fig. 273 visar den vanligaste yttre formen af
detta prismstereoskop.
Så ändamålsenlig än denna apparat var, var han dock
i ett hänseende mycket svår att åstadkomma. Två
fullkomligt lika prismer, sådana som här erfordras,
äro nämligen svåra att anskaffa. Men äfven denna
olägenhet afhjelptes, då den skotske fysikern
Brewster föll på den genialiska iden att skära en
vanlig lins midt i tu och begagna de båda fullt
symmetriska hälfterna i prismernas ställe. Genom
glasens sferiska bugtighet erhöll han dessutom
en fördelaktig förstoring af bilderna, hvilken
väsentligt bidrager att öka illusionen. Oaktadt
denna fullkomning förgingo ännu många år, innan den
allmänna uppmärksamheten fästes på stereoskopet,
och hade ej det lifliga franska lynnet funnit behag
i dess underbara verkningar, skulle det måhända ännu
vara obekant för den stora allmänheten. Brewster kom
hösten 1850 till Paris och visade sin apparat för de
der varande naturforskarna.
I Tyskland hade professor Moser redan 1844
förfärdigat fotografiska bilder för stereoskopet;
hans berättelse om de dermed erhållna resultaten
aftrycktes i Doves »Repertorium der physik», men
ännu tänkte i Tyskland ingen på att till allmän nytta
tillgodogöra det sålunda vunna kapitalet. Då saken
var tryckt och inregistrerad, var ju allt gjordt,
som behöfdes.
Fig. 274. Stereoskopisk apparat att fälla ihop.
I Paris gick det fortare. Den som fysiker och
matematiker berömde abbé Moigno insåg genast,
hvilket gynsamt mottagande stereoskopet måste finna
hos allmänheten. Han förmådde Brewster att åt den
utmärkte optikern Duboscq öfverlemna apparaternas
förfärdigande, och från hans berömda anstalt spredos
nu inom kort öfver alla länder de allestädes med
förtjusning mottagna stereoskopen. För att göra
linshalfvorna beqvämare att handtera äro de nu mera
rundslipade och fästa i hylsor, som kunna skjutas
fram och tillbaka, hvarigenom det blir möjligt
att inställa dem i den för hvarje öga passande
brännvidden. Apparaten får derigenom likhet med
en vanlig operakikare, som nedtill slutar med en
fyrkantig låda (fig. 273). På öfre väggen af denna
aflånga låda finnes en klaff för att insläppa ljus,
när bilder skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
