Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfinningens historia - Tubens inrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty om han också verkligen blott efter beskrifningen
af kombinerade linsers verkningar konstruerat
ett teleskop, blir ej, såsom några entusiastiska
biografer tyckas förmena, den store pisanens ära
derigenom förhöjd, lika litet som ett enda blad ur
hans verkliga storhets lager afbrytes, om det
kan bevisas, att han efter holländska instrument
sammansatt sin första tub, hvilken han den 23 augusti
1609 förärade dogen af Venezia, och sålunda ej
uppfunnit, endast eftergjort den.
För öfrigt voro vid denna tid tuber både i Holland,
England och Tyskland redan en handelsvara. Redan
på höstmässan i Frankfurt am Main 1608 utbjöds en
till salu af en holländare, och i London funnos
de året derpå i så stort antal, att köpare kunde
få välja. I Nürnberg synas de äfven snart blifvit
tillverkade i stor mängd, och i Italien lockade de
höga pris, Galilei erhöll för sina instrument (1500
rdr stycket), optikerna att slå sig på tillverkningen
af dessa märkvärdiga apparater. Förnäma dilettanter
och gynnare af vetenskaperna, hvaraf då flera än
nu togo verksam del i forskningarna, slipade sig
sina glas sjelfva. Så förfärdigade sig stiftaren
af akademin dei lincei i Rom, furst Cesi, ej långt
efter Galilei ett fjerrglas; det var äfven af honom,
som den nya uppfinningen, på förslag af den berömde
hellenisten Joannes Demiscianus, först erhöll det
grekiska namnet teleskopion.
Med uppfinningen af namnet sluta vi denna korta
historiska öfversigt. Men, torde någon fråga,
huru förhöll det sig med Zacharias Jansen, äfven
glasögonsfabrikant och äfven bosatt i Middelburg, som
hittills allmänt gält för tubens uppfinnare och för
hvilken hans landsman Boreel, lifmedikus hos Ludvig
XIV, så varmt tog parti? Af den domstolsundersökning,
som i början af 1650-talet på Boreels föranstaltande
anstäldes i Middelburg, framgår, att Jansen sannolikt
ej har någon del i uppfinningen af tuben, hvilket
dock ej hindrar, att han lika mycket som sin kollega
Lippershey, der kallad Laprey, gjort sig förtjent
af efterverlden. Vi ha nämligen honom att tacka för
en lika stor uppfinning: mikroskopet, och vi skola
i nästa kapitel, i samband med berättelsen om denna
vackra upptäckt, få tillfälle att närmare tala om
honom. Huru vida de ideer, som ligga till grund för
båda instrumenten, äro uppvuxna ur en och samma rot
och huru vida Lippershey, som gjorde sin upptäckt
senare än Jansen (möjligen redan 1590), stödde sig på
dennes, är här ej stället att undersöka. Vi ha först
syselsatt oss med tuben, emedan hans inrättning
är enklare än mikroskopets och kännedomen derom
skall göra det lättare för oss att förstå den mera
sammansatta apparatens mekanism.
Tubens inrättning. Tuben är, liksom mikroskopet, en
sammansättning af två linser eller linssystem, hvilkas
optiska axlar noga ligga i samma räta linie. Den ena
af dem, det så kallade objektivet, hålles närmast
det betraktade föremålet. Han mottager de derifrån
utgående ljusstrålarna och koncentrerar dem på en
punkt af axeln, der en liten verklig bild alstras. Den
andra linsen, okularet, är det medium, hvarigenom
denna bild betraktas och är derför inskjuten mellan
den lilla omvända bilden och ögat. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
