Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reflektorerna eller spegelteleskopen - Tubens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den i axeln genomborrade objektivspegeln befintligt
linsokular, så att man med detta kunde betrakta
bilden ab.
De mycket stora instrumenten, t. ex. det ofvan nämda
herschelska jätteteleskopet, äro inrättade så, som
fig. 290 utvisar. Observatorn sitter här med ryggen
vänd mot föremålet CC och betraktar genom okularet O
den af den något lutande spegeln M återkastade bilden
ab. Spegelteleskopen, som af refraktorerna blifvit
skjutna i bakgrunden, tycktes på den senare tiden,
i synnerhet sedan Liebig (1856) visat ett sätt att
medelst försilfring åstadkomma mycket varaktiga och
ljuskraftiga glasspeglar, åter vilja komma i bruk. Den
omständigheten, att i dem färgspridningens störande
inverkan bortfaller, talade äfven mycket till deras
fördel. Steinheil föreslog derför äfven användandet
af försilfrade konkava speglar, och Foucault i Paris
konstruerade derefter flera särdeles goda instrument,
hvarvid han, för att till okularet afleda de från
samlingsspegeln kommande strålarna, i stället för
den plana spegeln begagnade sig af ett prisma. Det
oaktadt ha de ej kunnat vinna försteget framför
refraktorerna, som under tiden ej heller stått stilla,
och det synes ej osannolikt, att linsinstrumenten
för fina observationer skola behålla sin en gång
vunna öfvervigt.
Vilja vi till deras principer jemföra refraktorerna
och reflektorerna med hvarandra, kunna vi säga,
att spegelteleskopet, den keplerska tuben och den
genom infogande af ett omvändande okularsystem
ur denna framgångna terresterkikaren tillhöra en
och samma klass af instrument, der en reel, genom
en förstorande lins betraktad bild alstras, medan
deremot den holländska tuben med sin spridningslins
representerar en annan klass.
Till linser begagnas på alla tuber så väl plankonvexa
som bikonvexa glas, i förra fallet med den plana
sidan vänd utåt. Okularets närmande till eller
aflägsnande ifrån bilden, som är olika för olika
ögon, åstadkommes genom de särskilda rördelarnas
inskjutning uti hvarandra, på vanliga kikare med
handen, på starkt förstorande finare instrument
med en mikrometerskruf, emedan på ett okular af
kort brännvidd redan en mycket liten förryckning
kan frambringa en temligen betydlig förändring i
strålarnas riktning.
Tubens betydelse. Att yttra något om gagnet af ett
instrument, som, snart sagdt, är i hvar mans hand,
kan synas öfverflödigt. Ej blott för den resande,
som vill på förhand göra sig bekant med den trakt,
han skall färdas igenom, är kikaren ett oumbärligt
instrument, från den fria naturen har han äfven
skaffat sig inträde i teatrarnas, museernas och
målningsgalleriernas slutna rum. Men hans tjenster
inskränka sig ej till att bereda menniskan en
njutning; han har en vida högre uppgift. Han skall ej
blott på observatoriet utforska himlahvalfvet och de
i den eviga rymden kretsande stjernorna, utan äfven i
det trånga schaktet djupt under jorden hjelpa fysikern
iakttaga horisontalpendelns svängningar och deraf
beräkna jordens massa och täthet. De magnetnålens
fina utslag, som förorsakas af jordmagnetismens
dagliga förändringar, kunna i sina ofantligt små
skiljaktigheter endast med tuben noga observeras och
mätas. Han uppfångar norrskenet, i samma ögonblick
det flammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
