Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det sammansatta mikroskopet - Mikroskopets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en med flera stora hål genombruten skifva framför
öppningen. Ogenomskinliga föremål belysas uppifrån
genom en samlingslins.
Chevalier har uppfunnit en konstruktion, der strålarna
genom den totala reflexion, som de undergå i ett i
röret a (fig. 299) anbragt glasprisma, i horisontal
riktning kastas på okularet, så att betraktaren ej
behöfver skåda uppifrån och nedåt, utan endast rakt
framför sig. Medelst inskjutande af ett på egendomligt
sätt slipadt prisma har man äfven lyckats åstadkomma
instrument, hvarigenom flera personer kunna på
samma gång observera ett föremål (fig. 300). Liksom
på Chevaliers mikroskop, är detta prisma anbragt
öfver objektivlinssystemet; hvarje åskådare har
sitt eget okular. För jemförelse af iakttagelserna
vid gemensamma undersökningar och i synnerhet vid
undervisningen torde denna anordning ha åtskilliga
företräden framför de öfriga, ty betraktandet af
mikroskopiska föremål fordrar en öfvad blick, som man
först förvärfvar, sedan man i det minstas obekanta
verld blifvit narrad af månget, stoftkorn och dylikt,
som man i början lätt tar för lefvande varelser.
Fig. 299. Chevaliers mikroskop.
Mikroskopets historia sammanfaller, såsom vi redan
sett, i sina första skeden med linsernas historia
och uppfinningen af glasögonen. Att hon går mycket
långt tillbaka, ha vi äfvenledes redan sett,
och om Neros bekanta smaragd varit ett synglas,
skulle denna omständighet tyda derpå, att man redan
då var förtrogen med konkava linsers konstruerande
och verkningssätt, ty Nero skildras oss af samtida
författare som närsynt. Roger
Bacon (död 1292) omnämner dock ännu
endast konvexa linser, hvilkas begagnande han
rekommenderar åt gamla personer, som lida af
långsynthet. Uppfinningen af glasögonen gjordes
sannolikt i slutet af 13:e århundradet af Armati
från Firenze och erhöll genom Alessandro di Spina
en allmännare spridning. Den första tillförlitliga
underrättelsen om "de nyligen uppfunna glasen,
kallade brillor, en verklig välsignelse för gammalt
folk med svag syn", förskrifver sig från år 1299. En
så nyttig uppfinning måste hastigt utbreda sig i alla
länder, och redan i början af trettonhundratalet voro,
såsom Humboldt i Kosmos berättar, glasögon i Haarlem
någonting alls icke obekant. Det stora behofvet
framkallade en ny industri, glassliperiet, som snart
idkades i hvarje någorlunda stor stad. Detta var i
synnerhet fallet i Holland, der då mycken lifaktighet
rådde på alla områden, och särskildt har den lilla
staden Middelburg derigenom skaffat sig ett namn af
första rangen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
