Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Influenselektricitetsmaskinen - Elektriska försök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock lägga märke till inrättningen af glasskifvan
A, hvilken, såsom af fig. 323 synes, ej utgöres
af en hel glasplatta, utan visar två hvarandra
diametralt motsatta utskärningar a och b. Dessa
utskärningar befinna sig midt emot konduktorerna g
och i. Bredvid dem äro på skifvan A uppklistrade
två pappersbitar c och d, och från hvar och en
af dem sticker en tillspetsad bit kortpapper in
i den närbelägna öppningen. Alltsammans, skifva,
pappersbeläggningar och kortspetsar, är öfverdraget
med fernissa af gummilacka.
For att sätta maskinen i verksamhet meddelar man
först elektricitet åt beläggningen c. Antaga vi, att
detta skett derigenom, att man till henne närmat en
med kattskinn piskad hartskaka, är nu c laddad med
negativ elektricitet. Den här samlade elektriciteten
verkar genom glasskifvan B fördelande på konduktorn
g, så att positiv elektricitet drages till dess mot
glaset vända spetsar och derifrån strömmar öfver på
skifvan, medan den negativa går till kulan n, hvilken
vi till en början böra tänka oss stäld i beröring
med p. Från n går den negativa elektriciteten öfver
till p på konduktorn i och strömmar från dess spetsar
öfver på glasskifvan B på det ställe, som ligger gent
emot skifvan A:s beläggning d.
Detta förlopp skulle vara föga märkbart, om skifvan B
förblefve i sitt läge, och i alla händelser skulle den
elektriska laddning, bestående af positiv elektricitet
från g och negativ från i, som hon erhållit, ej kunna
åstadkomma några verkningar, då hon måste förblifva
bunden. Men om skifvan B sättes i rörelse åt det
håll, som pilarna i vår figur antyda, komma allt
jemt nya, icke med elektricitet laddade delar af
glasskifvan midt emot konduktorerna, och man kan i
mörkret iakttaga, att utstrålningen från spetsarna af
konduktorn g är kontinuerlig. Den vid gg med positiv
elektricitet laddade skifvan B bibehåller denna
laddning, hvilken bindes af den närbelägna skifvan
A, tills hon kommer midt emot utskärningen b. Här
frigöres den positiva elektriciteten och åstadkommer
en fördelning i beläggningen d, så att negativ
elektricitet genom spetsen af kortremsan strömmar
öfver på skifvan B, under det att beläggningen sjelf
laddar sig med positiv elektricitet. Denna positivt
elektriska beläggning d verkar nu på alldeles samma
sätt på konduktorn i som den negativt elektriska
beläggningen c på konduktorn g, och det så, att hon
befordrar den negativa utstrålningen mot skifvan B i
samma grad, som hon ökar den positiva utstrålningen
från konduktorn i. Beläggningarnas laddning ökas
sålunda, och skifvan erhåller under andra och öfre
hälften af hvarfvet en starkare laddning negativ
elektricitet från d än den positiva, hon erhöll från
c. Hvarje halft hvarf ökar på detta sätt spänningen,
och denna blir snart så stor, att kulorna n och p
kunna aflägsnas från hvarandra, och gnistan, som
hoppar öfver emellan dem, kan småningom utsträckas
till en vida större längd än på elektricitetsmaskiner
af äldre konstruktion. Från konduktorerna kan man
ladda leidenflaskan, i det man bringar den inre
beläggningen i förbindelse med den ena och den yttre
med den andra, och så vidare.
Elektriska försök. Man kan medelst
elektricitetsmaskinen anställa en hel mängd särdeles
intressanta försök. Närmast till hands låg först att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
