- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
366

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galvani och grodorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Galvanismen, det elektriska ljuset och
galvanoplastiken.


Galvani och grodorna. - Framkallande af elektricitet
genom beröring. - Den galvaniska strömmen. - Voltas
element och stapel. - Olika former för den samma. -
Zambonis torra stapel. - Tråg- och bägarapparaten. -
Konstanta batterier. - Bunsens stapel. - Den
galvaniska strömmens verkningar. - Motståndet vid
elektricitetens ledning. - Värmeeffekter och deras
användning. - Kemiska verkningar. - Elektrolys. -
Vattnets sönderdelning, upptäckt af Humphrey Davy. -
Galvanoplastiken och galvanisk förgyllning.

Om grodorna hafva en tidräkning, måste de anse året
1790 som en vändpunkt i sin tillvaro, och med det öde,
hvaråt de sedan detta år äro hemfallna, vore det ej
underligt, om de derifrån räknade begynnelsen till
en jernålder.

Grodan är sedan 1790 en fysikalisk apparat. Hennes
lif tillhör ej mera naturen, det är hemfallet åt
vetenskapen. Döden sjelf har förlorat sin makt gent
emot denna nya egare. Fastän hon fått hufvudet
afskuret, huden afdragen, musklerna åtskilda,
ryggraden genomstungen o. s. v., får hon dock ännu
ej gå till hvila: på fysikerns befallning måste
hennes nerver ännu en gång röra sig, hennes muskler
ännu en gång sammandraga sig, ända tills den sista
droppen af lifsvätskan är uttorkad. Liksom pajazzon,
måste hon hyckla munterhet och göra lustiga språng,
om också hjertat är brustet. Och allt detta har
Galvani, den berömde anatomie professorn i Bologna,
på sitt samvete. Saken förhåller sig sålunda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/2/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free