Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektromagnetiska motorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förändras nu, i det ögonblick de oliknämniga polerna
stå midt emot hvarandra, strömmens riktning ombytas
elektromagnetens poler: hvad som förut var sydpol
blir nordpol, och hvad som var nordpol blir sydpol.
Men derigenom komma liknämniga poler öfver hvarandra,
hvilka bortstöta hvarandra, elektromagneten gör ett
halft omlopp för att nå de andra attraherande polerna,
men i det ögonblick, han hunnit dit, förändras
strömmen åter, och så vidare, så att elektromagneten
aldrig kommer i hvila. På detta sätt uppstår en
roterande rörelse, som, allt efter magneternas styrka,
kan utveckla en temligen betydlig effekt och, emedan
elektromagneternas tunga massa förmår magasinera
mycken lefvande kraft, kan begagnas till att drifva
mindre maskiner. I sjelfva verket hafva också många
försök gjorts att lägga denna princip till grund för
elektromagnetiska motorer, men ett stort hinder reser
sig deremot.
Fig. 369. Pages elektromagnetiska motor.
Bär magneten en tyngd om 110 skålpund, när han står
i beröring dermed, är hans dragningskraft på ett
afstånd af 0,03 linie endast 45 skålpund och på 0,08
linies afstånd 25 skålpund, på 0,16 linies afstånd
20 skålpund o. s. v. allt mindre och mindre. Men nu
är det i följd af utvidgning genom värmet ej möjligt
att låta de rörliga delarna komma närmare hvarandra
än 0,16 linie, och man ser häraf, hvilken betydlig
mängd elektricitet ej kommer till någon nyttig
användning. Men dessutom försvinner ej magnetismen
ur större jernmassor så fullständigt, om de bestå
af mjukt jern, att ej äfven härigenom väsentliga
kraftförluster uppstå. Den senare omständigheten
har nu visserligen ej någon tillämpning på det slags
maskiner, i hvilka två på ändarna af en stång fästa
jerncylindrar indragas uti en trådspiral, när en
elektrisk ström genomlöper denna och gör honom i
viss mån magnetisk. En sådan af Page konstruerad
maskin framställes i fig. 369. Han består af två
elektromagneter B och B’ som utgöras af cylindrar af
mjukt jern, kring hvilka spiraler äro lindade. Två
andra mjuka jerncylindrar F och F’,
hvilka äro förenade så
väl sins emellan som med vefstaken T, kunna vexelvis
ingå i elektromagneterna B och B’.
När en ström löper genom spiralen B, är
ledningen emellan den andra spiralen
B’ och det galvaniska batteriet afbruten. B blir
magnetisk och insuger jerncylindern F, så att ramen CC’,
vid hvilken han är fäst, går nedåt. När denna
kommit i sin lägsta ställning, upphör strömmen i B
och öfvergår ögonblickligen till B’, som härigenom
blir magnetisk och i sin ordning drager in cylindern
F’ hvarvid ramen åter höjes, tills strömmen å nyo
inkommer i B och den förut nämda rörelsen börjar
på nytt. Då hvarje gång blott den ena spiralen
genomströmmas af elektricitet och den andra således
ej kan utöfva någon dragningskraft på dit hörande
jerncylinder, finnes intet vidare hinder för maskinens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
