Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektromagnetiska telegrafen - Visartelegrafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsipprade, och tryckte vid sitt utslag dermed mot
en pappersremsa, hvilken medelst ett urverk rörde
sig framåt med likformig hastighet. Dessutom hade
Steinheil anbragt akustiska signaler, i det han
lät nålarna slå emot klockor af olika tonhöjd,
så att ögat och örat kunde ömsesidigt kontrollera
hvarandra. Liksom på den gauss-weberska telegrafen,
frambragtes äfven här den elektriska strömmen genom
en rotationsapparat.
Visartelegrafen. Emellertid hade Wheatstone fått den
lyckliga iden att låta den elektriska kraften verka på
ankaret i ett urverk, som drogs af lod eller fjäder
och genom strömmens slutande och afbrytande kunde
sättas i gång eller bringas att stanna. Dermed var
visartelegrafen uppfunnen. På en sådan visartelegraf
efter Wheatstones ide hade Davy den 4 januari 1839
tagit patent; men han befans allt för invecklad och
ersattes året derpå af en ändamålsenligare, af Wheatstone sjelf utförd
konstruktion. På denna apparat vände sig visaren
öfver en med bokstäfver och siffror försedd tafla
och hopstafvade sålunda bokstaf för bokstaf det
önskade meddelandet, i det han bragtes att stanna
öfver det åsyftade tecknet. Derför kallas också
dessa i England ännu brukliga apparater allmänt
wheatstoneska visartelegrafer.
Fig. 377. Skematisk afbildning af Wheatstones visartelegraf.
Då denna apparat tjenat till utgångspunkt för en
hel klass af telegrafer, torde några ord om dess
inrättning här vara på sin plats.
Medan på nåltelegrafen hufvudsaken var en magnetnål,
som påverkades af den elektriska strömmen, är det
väsentliga här ett stycke mjukt jern, som genom
strömmens inverkan förvandlas till en magnet. Genom
att omvexlande sluta och öppna den elektriska kedjan,
i hvilken elektromagnetens trådlindning är insatt,
blir ett framför henne befintligt jern, ankaret,
än attraheradt, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
