Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svängande luftpelare, pipor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förblir dervid i hvila, och här uppstår således en
svängningsknut. Den ton, som en sluten pipa af en half
parisfots längd ger, öfverensstämmer nu fullkomligt
med den, som sirenen låter höra vid 512 stötar. Men
i luften tillryggalägger ljudet 1 024 parisfot i
sekunden, och då vågornas längd måste vara lika med
den, hvarmed ljudet under en luftpartikels svängning
fortplantar sig, måste hvar och en af de vågor,
som alstra den ofvan nämda tonen, vara 1024/512 = 2
fot lång, och längden af en upptill sluten eller
täckt pipa (fig. 424 och 425) utgör följaktligen
endast fjerdedelen af den våglängd, hennes grundton
eger. Tonhöjden är således omvändt proportionel
mot längden.
På öppna pipor (fig. 426 och 427) bildas
svängningsknuten i midten; för samma grundton måste
den öppna pipan följaktligen vara dubbelt så lång
som den slutna.
Liksom fiolens sträng under vissa förhållanden
frivilligt delar sig och svängningsknutar på honom
uppstå, lika så äro äfven de ljudande luftpelarna
under vissa förhållanden egnade att skilja sig i
aliqvota, för sig svängande delar och alstra högre
öfvertoner. Kunde luftpelaren i ett rör aldrig
svänga annat än på ett och samma sätt, skulle man
naturligtvis ej heller någonsin med ett instrument
kunna frambringa mer än en enda ton. Genom den nyss
nämda egenskapen hos den svängande luftpelaren är
konstnären nu emellertid i stånd att framkalla de
mest skiljaktiga toner.
Följden af de högre toner, som genom den svängande
luftpelarens sjelfdelning kunna uppstå i ett öppet
rör, uttryckes genom serien
l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
- - - - = = = = = = = = <u>=</u>
C c g c e g b c d e f g a b h c
Fig. 424. 425. 426. 427. Täckta och öppna pipor.
Högre upp rycka tonerna ännu mera tillsammans.
Alla af enkla rör bestående blåsinstrument ger
man en stor rörlängd för att bibehålla öfvertonerna
så rena och klara som möjligt; de begagnas derför
äfven sällan eller aldrig på sin grundton. Då tonernas
svängningstal är mycket noga bestämdt, är äfven ett
instrument, som uppbygger sin tonföljd på en viss grundton,
för andra tonarter föga eller alls icke passande. Inom
musiken begagnas derför äfven vid detta slags instrument
för olika tonarter olika exemplar, som, ju lägre deras
grundton är, hafva en så mycket större rörlängd. Så t. ex.
fins det af hornen C-horn, F-horn, E-horn m. fl.; af
klarinetterna C-klarinetter, A-klarinetter, B-klarinetter
m. fl.; dessutom E-trumpeter, Es-trumpeter o. s. v. Basunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
