Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekaniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphemta den tvåarmade hammarhäfstångens bakre
arm. I stället för stöttunga går en sammanbindande
led från tangenten nedåt, som antingen ständigt
eller omvexlande i angrepp och utlösning står
i förbindelse med hammaren, nämligen med ett
vridpunkten öfverskjutande stycke af den samma. Det
var i synnerhet instrumentfabrikanten Greiner,
som sökte lösa problemet af den nedåt slående mekaniken,
och vi meddela i fig. 451 en afbildning af en hans
uppfinning. Strängen a b lemnas af dämmaren c,
då den bakre tangentändan d e går uppåt. Härmed
lyftes äfven delen f g, som träder i stöttungans
ställe och nedtill utlöper i ståltrådshaken h, och
stycket i af hammaren k l, hvari haken ingriper,
erhåller en knyck, som snabbt skjuter den förstnämda
på strängen. Utlösningen sker derigenom, att det
med tangenten sammanbundna stycket f g vid en viss
höjd träffar en liten skruf m och derigenom tränger
honom tillbaka, men vid nedgåendet åter framtryckes
genom en fjäder. En fjäder eller annan anordning
återtager genast hammaren efter skedt anslag. Den
vid hammarnötens ända synliga kroppen n är ett slags
fångare af filt.
Hvilkendera af dessa mekanismer än väljes, gifva dock
dess möjliga företräden framför andra ännu ingen
garanti för ett verkligt godt instrument. Ty då
mekaniken för hvarje särskild ton är sjelfständig,
erfordras dessutom äfven den största noggranhet,
den finaste känsel hos handen och det mest öfvade
öra för att sammanbinda alla dessa tusentals olika
delar till ett öfverensstämmande helt.
Fig. 451. Nedåt slående mekanik.
Då vi kasta en blick på en pianomekanik, sådan
hon i fig. 451 är framstäld, ligga hennes flesta
beståndsdelar dolda, och saken ser ej så invecklad
ut, som hon i verkligheten är. Antalet af de
särskilda småbitar af olika träslag, af stål- och
messingstråd, kläde, filt, skinn och pergament,
som finnas i mekaniken af en stor, med de finaste
inrättningar utrustad flygel, kan öfverstiga 3000;
hvarje enskildhet måste vara på det noggrannaste
utarbetad med handen och lika noga inpassad i
det hela. Olika träslag användas för de olika
delarna, allt efter som de bäst egna sig för deras
egenskaper. Det ena väljer man, emedan skifvor deraf
ej slå sig, det andra, emedan det har rakt löpande
ådror, andra åter, emedan de äro hårda eller mjuka
eller sega o. s. v. Mest användas apel, päronträ,
lind, äfvensom mahogny, ceder, pernambuco- och
bresiljeträ, och det är otroligt, hvad det ofta så
svaga träarbetet och ståltrådarna kunna uthärda,
då pianot forceras. Men mästaren röjer sig deruti,
att han känner sitt material och förstår att välja
rätt, att han ger alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
