Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
luftdraget är så starkt, att spetsen af lågan tränger
ut genom det metalliska nätet, upphör lampan att ge
något skydd. Denna brist hos apparaten har man sökt på
hvarjehanda sätt afhjelpa. Men ehuru säkerhetslampan
fortfarande ej kan anses alldeles ofelbar, får
man dock ej ge henne ensam skulden för inträffande
olyckshändelser, emedan dessa vida oftare äro att
tillskrifva grufmanskapets vårdslöshet. Åtminstone i
England föranledas de nästan alltid genom slarf och
försumlighet i ett eller annat hänseende.
I synnerhet i England och Belgien har man på flera
sätt sökt gifva Davys säkerhetslampa en förbättrad
form. Vi kunna emellertid så mycket hellre förbigå
en närmare beskrifning af de ofta oväsentliga
förändringarna, som de i fig. 79–83 ge sig sjelfva
till känna.
Till lyse i grufvor har man äfven föreslagit
det elektriska ljuset, för hvars begagnande man
konstruerat lampor, fig. 84, 85, som visserligen
ej gerna kunna föranleda någon knalluftsexplosion,
men i följd af sin dyrhet och ömtåliga beskaffenhet
näppeligen torde komma i fråga att användas af den
egentlige grufarbetaren. Icke desto mindre kunna de
dock ha ett praktiskt värde för gruftjenstemännen,
när dessa göra sina förberedande grufbefaringar.
Vi ha nu sålunda i allmänna drag sökt skildra
grufhandteringen till dess art och väsen. Vi ha
sett, huru mineralogi, geognosi, geologi, fysik och
kemi, i förbund med mekanik och maskinbygnadskonst,
anvisat de vägar, på hvilka de oorganiska skatterna
gjorts åtkomliga. Visserligen hafva endast helt
småningom under seklers förlopp de rön blifvit
insamlade och de insigter vunnits, hvarigenom, om
än trögt och motsträfvigt, falska föreställningar och
gammal inrotad fördom måst vika för vetenskapens klara
ljus; men då vi blicka tillbaka på.denna handterings
historia, framträda dock, liksom ristade i koppar,
enskilda oförgätliga namn och personligheter, som
plötsligt gifvit uppslaget till ett nytt och betydande
tidskifte. Ett sådant namn med synnerligt god klang är
Abraham Gottlob Werner. Hvad man före honom trodde sig
veta om jordens inre, om bergarternas verkliga natur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
