Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruffält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tunga malakitstycket, hvaraf så många konstverk,
vaser, bordskifvor, pelare m. m. blifvit förfärdigade
och slipade. Stycken om 12 centners vigt voro ej
sällsynta, men längre mot djupet förekomma här och
hvar blott stycken, som väga 4 till 12 skålpund. Den
mesta malmen är inmängd i leran i form af små korn.
På utställningen i Paris 1867 fans ett malakitblock
från denna grufva, hvilket vägde 50 centner och
uppskattades till mer än 50 000 rdr.
Sedan 1814 har denna malmfyndighet varit
föremål för bergsbruk. En stor del af den öfver
allt mer och mindre malmförande leran är redan
uttagen. Håligheterna hafva instörtat. I de vidöppna
sänkningarna samla sig stora vattenmassor, som
pumpas upp af tre kraftiga ångmaskiner. Hundratals
arbetare äro året om syselsatta med att taga upp och
sofra malmen samt föra honom till smältverket. Till
en början var arbetet utomordentligt gifvande. En år
1860 på gafveln af grufkontoret anbragt inskrift
förmäler, att under åren 1814–59 denna enda grufva
lemnat 40 010 309 1/3 centner kopparmalm , hvaraf
erhållits 1 414 003 3/4 centner ren koppar, värd
åtminstone ett hundra millioner riksdaler. Men
sannolikt blir denna fyndighet snart uttömd.
Härifrån föras våra tankar helt naturligt vidare till
Sibirien, der Batugol, som började brytas mot slutet
af fyrtiotalet och utgör den vigtigaste fyndorten för
ett ämne, som nu mera blifvit alldeles oumbärligt,
ostridigt är en bland de märkvärdigaste grufvorna.
Detta ämne är ej guld eller silfver, innehåller ej
ens någon metall, men är dock i följd af sin stora
kulturhistoriska betydelse väl vardt att ställas vid
sidan af mången värdefull malm, oaktadt det ännu ej
gjort tjenst i mer än 200 år. Det är mineralet grafit,
som 1847 här upptäcktes af en fransman, Alibert.
Grufvan tillhör fortfarande upptäckaren, åt hvilken
den ryska regeringen öfverlåtit eganderätten till den
samma, men allt, som hon lemnar, går till den bekanta
nürnbergsfirman för tillverkning af blyertspennor m. m.
Faber. Fig. 104 ger en föreställning om det inre af denna
grufva, som visserligen i afseende på storlek, maskiner
m. m. ej kan täfla med de mera betydande grufvorna, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
