Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bevattningen - Åkerjordens brukning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera, än hon gagnar. En gång uppbruten i kokor eller
plöjd så våt, att hon tillhårdnar, låter lerjorden
sedermera endast med stor möda söndersmula sig,
innan vinterkölden kommer till hjelp. Åkerns yta
bör alltid hallas fin och lucker, så att hon lätt
genomtränges af luften, och på lättare jord medelst
en lättare vältning hallas någorlunda fast. Dylik
jord bör skonsamt bearbetas, då deremot lerjorden
helst bör flitigt brukas och luckras, och få harf
och tung vält ej dervid sparas.
Under pågående beredningstid bör jorden för
hvarje växt brukas efter dennas särskilda kraf,
Omsorgsfullast beredes jorden för handelsväxter
och så kallade hackrensade växter, såsom rotfrukter
o. d. Jorden bör här ej allenast medelst upprepade
körningar, harfningar och vältningar beredas till
sådd, utan äfven under växttiden genom flera körningar
femelian raderna samt handhackans flitiga begagnande
uti dessa städse hållas ren och lucker. Det är af
denna anledning, dessa växter äro så förträffliga
föregångare för sädesslagen, ty om man äfven före
sådden reder jorden väl till de sistnämda, kan dock
sedan, äfven vid radsådd, endast en jemförelsevis
ringa luckring gifvas henne, hvarför hon efter
sädesskördar alltid är mera hård och orenad af
ogräs. Sådana foderväxter som klöfver och vicker
m. fl. tillåta ej jordens luckring, medan de växa,
men då de stå frodiga, skugga de jorden och förhindra
hennes tillhårdnande och ogräsets uppkomst.
Åkerjordens brukning. Ofantligt många äro de olika
slags redskap och maskiner, som blifvit uppfunna för
att verkställa alla vid åkerns brukning förekommande
arbeten. Här, som öfver allt, der det gälde att
ersätta handkraften med dragare eller ånga, hade
vetenskapen och tekniken stora svårigheter att
besegra. Allt för tunga, dyra, sammansatta och svåra
att reparera fingo ej åkerbruksredskapen vara, om de
skulle kunna beqvämligen både anskaffas och användas.
Tusentals försök måste ofta göras, innan man
lyckades träffa en sådan konstruktion, som kunde
lämpas både för styf och lätt jord, för så väl
slättland som bruten mark, ja, äfven för torr och
fuktig väderlek och framdrifvas. vare sig af oxar,
hästar eller ångkraft, samt ej fordra allt för stor
skicklighet hos arbetaren.
Efter hand har i hela Europa den ursprungligen
från England utgångna åsigten vunnit insteg,
att som grundsats måste uppställas: att aldrig
använda menniskokraft, der denna kan ersättas af
djurets, och aldrig använda den sistnämda, der en
naturkraft sådan som ångans, vattnets eller vindens
kan begagnas. Ty erfarenheten visar, att under våra
förhållanden i allmänhet 6 skålpund stenkol frambringa
så mycket ånga, som erfordras för att åstadkomma samma
arbetsmått, som en man kan under 10 timmars arbete
lemna, och att, hvad denne åstadkommer i kraft, är 6
till 7 gånger dyrare än den, som dragarna, och 40–60
gånger dyrare än den, som ångmaskinen lemnar.
Englands ångmaskiner representera en kraft lika med
den, 150 millioner arbetare frambringa; de äro också
hufvudvilkoret för detta lands storartade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
