- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet /
353

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruktodlingen - Vinodlingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ja, till och med fyra ympqvistar (fig. 221). Man
ympar äfven mellan veden och barken, såsom synes af
fig. 222. Vid okuleringen utskäres blott ett öga
ur det ädla trädet jemte något bark och insattes
i stammen.

Den så kallade könlösa förökningen af ädla
växter använder många utvägar, såsom afläggare,
sättqvistar, rotskott, rötter, rotknölar, lökar
m. fl. Könförädlingen, som under senare tider,
särdeles inom blomsterodlingen, framkallat förvånande
resultat, sker för öfrigt genom inverkan på fröna
under blomningen och konstmässig befruktning. Att
närmare inlåta oss härpå skulle föra oss för långt;
hvarje trädgårdsvän kan inhemta den bästa kännedom
härom genom att taga blommande törnros-, georgin-,
nejlike- och penségrupper i närmare betraktande.

Trädets ytterligare skötsel inskränker sig till
förstörande af skadliga djur och insekter; alla
maskbon böra omsorgsfullt utrotas. Barken på träden
skrapas glatt om hösten och bestrykes med kalkmjölk;
man omgifver trädet med ringar af tjäradt papper,
svaflar de högre maskbona, rensar jorden från mossa
och dylikt samt omgräfver henne fore vintern för
att förstöra sådana ägg och larver, som ej tåla
vinterkölden.

Vinodlingen. Få växter hafva en större historia
än vinrankan med hennes uppfriskande frukter. Vild
förekommer hon i flera trakter af Asien och odlades
redan af de gamla folken, såsom fenicer, greker,
romare, galler och slutligen äfven af germanerna vid
Rhein och Donau. I Frankrike odlades vinet före Julius
Cæsars tid och i Tyskland redan i tredje århundradet
e. Kr.

Greker och romare dyrkade Dionysos (Bacchus) som vinets
gud; de förra firade till hans ära antesterierna
under vinblomningen och orgierna under vinskörden,
de senare liberalierna och bacchanalierna.

Till Mosel- och Rheintrakterna skall kejsar Probus
(276 e. Kr.) ha fört de första vinstockarna. Säkert
är, att Karl den store (800) förde dylika från
Bourgogne och Orleans till Ingelheim, och ännu i dag
kallas de bästa drufvorna vid Rudesheim för orleaner.
I Rheintrakten inlade munkarna mycken förtjenst
om vinodlingen.

Man antager, att i Europa 660 geografiska qvadratmil
äro odlade med vin, och att vinskörden i Tyskland
har ett värde af 308 millioner rdr. Ungarns skörd
är värd 181 millioner; i hela Österrike uppskattas
vinskörden till 365 millioner och i Frankrike till
316 millioner rdr. Qvantitativt lemnar sistnämda land
hälften af allt det vin, Europa frambringar.

Utom vin bringa Grekland, Spanien, Italien, Portugal,
Frankrike och Turkiet under namn af russin betydande
massor af torkade drufvor i verldsmarknaden. Årligen
skördas 1 600 000 centner häraf, och likväl är,
i följd af drufsjukan, denna skörd betydligt mindre
nu än förr.

Det är under flera samman träffan de, ännu ej fullt
kända växtförhållanden, drufvan uppnår den önskade
godheten. Framför allt måste hon odlas i ett skyddadt
läge med rik tillgång på sol från öster och söder
samt om hösten ymnig dimma. Bergsluttningar vid
flodstränder erbjuda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free