Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boskapsskötselns statistik - Husdjurens sjukdomar - Husdjurens acklimatisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54, i Holland 78,5, i Belgien 69,5, i Italien 27,
i Österrike 58,5, i Portugal 64,5, i Spanien 19,5,
i Ryssland 41 stycken. Schweiz kommer England
nära. I tyska tullföreningen kan ej antalet i
allmänhet uppgifvas, men Sachsen har 93,5, Preussen
54, Würtemberg 89 och Baiern 67,5 stycken på lika
stor areal.
Sjukdomar. Rysslands boskapshjordar hotas ständigt
af boskapspesten, som derifrån spridt sig till
flera europeiska länder och äfven förekommer på
Asiens stepper. Medel mot denna pest finnas för
närvarande ej, och smittämnet fortplantas med allt,
som kommer i beröring med boskapen, så att endast
den fullkomligaste spärrning jemte nedslagtande och
nedgräfning af de angripna djuren kan skydda mot
de ofantliga förluster, denna sjukdom medför. Allt
emellanåt har pesten spridt sig från Ryssland
eller Donaufurstendömena till Österrike och vestra
Europa. Från de förra århundradena känner man år,
då nötboskapen blef mer än decimerad, och för
några år sedan förde en skeppsladdning rysk boskap
pesten med sig till England, som derigenom förlorade
öfver 3 millioner af sina dyrbara nötkreatur. Holland
förlorade ett par hundra tusen stycken, men i Tyskland
förstod man att genom spärrningar och nedslagtande
förebygga större skador. Andra farliga sjukdomar
hos nötboskap äro: lungsjuka, mul- och klöfsjuka,
mjeltbrand, lamhet, koppor m. fl., och hos hästarna
rots, koller, qvarka, lungröta, kolik och i allmänhet
tarmsjukdomar samt hofåkommor, hältor, spätt m. fl.,
hos fåren skabb, koppor, kringsjuka, mjeltbrand,
kolik, klöfsjuka, samt hos svinen likartade sjukdomar
och de för dem egendomliga parasiterna dynt och
trikiner, hvilka sistnämda äro mindra skadliga för
svinen än för menniskor.
Nämda sjukdomar äro dels ursprungliga hos våra djur,
dels framkallade af mindre god föda, otillräcklig
vård och ensidigt användande. I allmänhet kan
dock sägas, att alla våra husdjur under menniskans
vårdande hand mindre lida af sjukdomar än ,i det fria
tillståndet, men deremot blifvit mindre härdiga och
ej så afvelsamma, ehuru motsatsen äfven inom vissa
raser eger rum.
Husdjurens acklimatisering. Beträffande frågan,
när och huru våra husdjur blifvit acklimatiserade,
kan föga annat än hypoteser gifvas.
Hunden synes ha varit menniskans första följeslagare;
åtminstone finner man bland lemningarna efter
pålbygnaderna i Schweiz och i kjökkenmöddingerne i
Danmark ben af hunden tillsammans med delar af kokkärl
och köksafskräden. Dernäst torde fåret, som funnits
vildt i större delen af norra Europa, blifvit upptaget
af menniskan. Sedan ha nötkreatur, geten, hästen och
förr än denna åsnan blifvit husdjur. Man antager,
att svi-iiet härstammar från den i Tyskland lefvande
stammen af vildsvin. Katten uppträder som råttfängare
och favorit först efter den historiska tidens början
och var ännu i 12:e århundradet sällsynt i norra
Europa. Hans hemland är Egypten, och han räknar alls
icke sina anor från den i kontinentens skogar ännu
förekommande vildkatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
