Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husdjurens acklimatisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbredning. Södra Europa har äfven dem att tacka
för piggsvinet och framför allt för odlingen af
silkesmasken.
Från Amerika kommo några århundraden senare marsvinet
och bisamankan. Kocheniljen fördes från Mejico
till Kalkutta, Madras, Spanien och Corsica och 1827
till Canarieöarna, der han trifves förträffligt. I
utbyte häremot erhöll den nya verlden de europeiska
husdjuren. Columbus tog med sig höns och gäss;
karpar planterades i de amerikanska sötvattnen och
silkesmasken trifdes snart väl i sitt nya hemland.
I sitt framträngande mot vester följdes de hvita
troget af bina, som på egen hand i samma riktning
fortsatte sina ströftåg och årligen flytta vid pass
30 svenska mil framåt. Ar 1675 fördes den första
bisvärmen öfver till Amerika; 1797 hade bina ännu
ej passerat Mississippi, men 14 år senare förekommo
de redan 80 svenska mil på andra sidan floden på
Missouris stränder.
Genom spaniorerna fördes hästar och nötboskap till
Amerika, och Cook spridde svinen på Söderhafsöarna,
der de nu äro till en del förvildade, och i denna del
af verlden pågå nu acklimatisationsförsök med förnyad
ifver. Man vill der införa kamelen och alpakan,
liksom man der förut infört fåret. Näktergalar,
fasaner och åtskilliga andra fåglar ha med framgång
införts, deremot skall ej sparfven, åtminstone ej
öfver allt, vilja göra sig rätt hemmastadd derstädes.
Det dröjde länge, innan naturforskarna insågo
fulla värdet af acklimatiseringen af främmande
växter och djur. Buffon var en af de första, som
oafbrutet framhöll vigten deraf och uppmanade
dertill; hans kloka uppmaningar hade dock inga
väsentliga följder. Först då i förlidet århundrade
de engelska jordegarna började af liebhaberi
förse sina hönsgårdar med kinesiska fasaner,
blef denna fråga å nyo upptagen och afhandlad af
landtbruksföreningarna. Som det var fjäderfäskötseln,
som framkallat henne, blef denna först med förkärlek
omfattad, och de härifrån vunna erfarenheterna
använde man sedermera på boskapsskötseln. Så
uppstodo acklimatisationssällskapen, och stora
anläggningar gjordes, der djuren kunde få sina
lefnadsvanor tillfredsstälda. En sådan anläggning är
t. ex. den stora egendomen Kingston vid Thames. De
zoologiska trädgårdarna, som omfattats med ett
stigande intresse, ha temligen lösligt behandlat sin
egentliga uppgift, verkställandet af systematiska
acklimatisationsförsök. Sålunda var från början
Jardin des plantes i Paris ingenting annat än
ett storartadt menageri, och Zoological garden i
Regents park i London hade i böljan intet annat
ändamål än att på ett nyttigt sätt tillgodogöra
folkets nyhetsbegär. På senare tiden har dock
i planen för dessa anläggningar, liksom för de
zoologiska trädgårdarna i Berlin, Frankfurt, Dresden,
Hamburg m. fl., äfven upptagits anställandet af
acklimatiseringsförsök, och i Bois de Boulogne vid
Paris har nyligen för samma ändamål en storartad
anstalt blifvit grundad, som skötes af Mitchel,
den förre direktorn för djur gården i Regents park.
Äfven i Tyskland har en liflig verksamhet inom detta område
uppstått, och i synnerhet har genom centralinstitutet för
acklimatiseringen i Berlin mycket verkats i denna riktning
och många filialafdelningar framkallat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
